2015-10-18
Tre uppsatser får pris av Brottsoffermyndigheten
Pristagarna i uppsatstävlingen "Brottsoffer i fokus", från vänster: Linus Gardell, juridiska institutionen vid Stockholms universitet, Klara Irhede Wirén, juridiska institutionen vid Göteborgs universitet, och Nora Germundsson, Socialhögskolan vid Lunds universitet.
Första priset på 15 000 kronor går till Klara Irhede Wirén, juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Andra priset på 10 000 kronor tilldelas Nora Germundsson, Socialhögskolan vid Lunds universitet och tredje priset på 5 000 kronor går till Linus Gardell, juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
Svårare för brottsoffer att få ersättning
Förstapristagaren Klara Irhede Wirén har undersökt hur försäkringsbolagens överfallsskydd samspelar med den statliga brottsskadeersättningen. Hennes uppsats pekar på att det har blivit mer komplext för många brottsoffer att få full kompensation för sin skada. Numera ger de allra flesta försäkringsbolag ersättning med schablonbelopp vid överfall, en så kallade summaförsäkring. Tidigare använde de sig av skadeförsäkring vid överfall. Nivån på ersättningen beräknades då utifrån den skada som brottet lett till. Klara Irhede Wiréns undersökning visar att färre brott och skadetyper ger ersättning med summaförsäkringen och att ersättningarna ofta är lägre. Detta kan leda till att fler brottsoffer behöver vända sig till Brottsoffermyndigheten för att få ut full ersättning. Uppsatsens titel: Ersättning till brottsoffer – Om samspelet mellan den statliga brottsskadeersättningen och ett förändrat överfallsskydd
Nya förväntningar på kvinnojourerna
Andrapristagaren Nora Germundsson, Socialhögskolan vid Lunds universitet, har i sin uppsats undersökt förväntningarna på kvinnojourerna, bland annat med utgångspunkt i den skärpning av Socialtjänstlagen som genomfördes 2006. För att tillgodose de nya lagkraven sluter kommunen ofta avtal med ideella kvinnojourer. Nora Germundsson har undersökt vilka konsekvenser detta har fått för kvinnojourerna och vilka strategier jourerna använder sig av för att anpassa sig efter kraven. Hennes resultat visar att förändringarna har lett till att kvinnojourerna blivit mer likriktade, eftersom de måste uppfylla socialnämndens krav. Samtidigt har jourerna ett större behov av att specialisera sig och göra sig mer konkurrenskraftiga gentemot andra aktörer i fältet.
Uppsatsens titel: "Det behövs ju röster – starka röster" - en kvalitativ studie av nya förväntningar på kvinnojourerna
Brottsoffers rättigheter i Europakonventionen
Tredjepristagaren Linus Gardell har studerat brottsoffers rättigheter i Europakonventionen. Hans uppsats visar att den bristande kunskapen om Europakonventionens rättigheter leder till rättsförluster för brottsoffer. I uppsatsen har han identifierat och sammanställt 178 rättsfall från Europadomstolen. Han konstaterar att det finns processuella rättigheter för brottsoffer. För brottsoffer som blivit utsatta för allvarliga och uppsåtliga personbrott är rättigheterna särskilt starka. Hans undersökning visar också att brottsoffer – oavsett brott – har processuella rättigheter vid prövningen av sitt skadeståndsanspråk. Men trots den omfattande rättspraxisen är genomslaget för brottsoffers rättigheter i den svenska rättstillämpningen är begränsat.
Uppsatsens titel: Brottsoffers processuella rättigheter i Europakonventionen