I studien har 45 500 anställda vid myndigheter och a-kassor besvarat frågor om otillåten påverkan. Utsattheten varierar mellan organisationerna, och ligger mellan 30 och 50 procent.

– Det kan handla om allt från exempelvis obehagliga samtal och subtila hot till, i undantagsfall, våld. De flesta utsatta har utsatts någon gång per år, säger Karolina Hurve, utredare på Brå.

Tjänsteutövningen påverkas i liten utsträckning
Tjänstemän som fattar beslut med stor inverkan på människors liv är de som utsätts mest för otillåten påverkan, liksom de som har omfattande externa kontakter. Påverkansförsöken har dock liten inverkan på tjänsteutövningen; de flesta som utsätts vågar ändå fatta obekväma beslut.

Desto större uppges konsekvenserna vara för hälsan och privatlivet. Det kan exempelvis handla om att man tar bort sina personliga uppgifter i sociala medier och på söksajter på internet, eller att man ändrar sina dagliga resvanor och ber familjemedlemmar att vara mer vaksamma.

Skillnader men också likheter i utsatthet
Nivån på utsattheten varierar mellan myndigheterna, men det finns stora likheter mellan dem vad gäller påverkansförsöken och konsekvenserna för de utsatta tjänstemännen. Myndigheterna har därför mycket att vinna på att samverka med varandra, särskilt med dem med liknande typer av verksamheter, för att förebygga otillåten påverkan.

– Situationen är allvarlig, men organisationerna kan göra mycket. Stöd till medarbetarna är betydelsefullt och att framför allt den närmaste chefen är viktig. De som utsätts har stora förväntningar på olika former av stöd från chefen, men det allra viktigaste tycks vara att chefen är medmänsklig och lyssnar, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå.