2015-03-31
Sveriges insatser mot återfall i brott är dåligt samordnade
Riksrevisionen har granskat samhällets samlade insatser för att förebygga återfall i brott. Granskningen visar att de insatser som görs är för få, för dåligt samordnade, ofta kommer för sent och inte anpassas tillräckligt till individen. Den som har avtjänat sitt straff och snart ska ut i samhället hänvisas ofta runt till olika instanser, snarare än att få ta del av konkreta åtgärder som behandlingsprogram eller studier. Väntetider inom vården och socialtjänsten kan vara förödande för den enskilde och ökar risken för återfall i brott eller missbruk. Systemet är dessutom inte likvärdigt utan varierar beroende på var i landet man bor.
Enligt Riksrevisionen skulle arbetet med att minska återfall i brott få större effekt om klienternas behov och problem identifierades tidigare så att planeringen och samordningen mellan olika inblandade aktörer kunde komma igång. Många behöver till exempel vård för både missbruk och psykisk ohälsa och hamnar lätt mellan stolarna när de slussas runt mellan olika vårdgivare. Det saknas ofta också samverkansavtal mellan kriminalvård, kommun och landsting och det finns sällan någon ansvarig person som samordnar alla kontakter.
– återfall i brott leder till mänskligt lidande men också till stora kostnader för samhället. Regeringens styrning behöver förbättras om målet att minska återfallen i brott ska kunna nås, säger riksrevisor Margareta åberg.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ställa tydligare krav på de olika instanserna att samverka med varandra och se till att de insatser som görs följs upp och utvärderas. Regeringen bör tillsammans med Sveriges kommuner och landsting och andra ansvariga myndigheter ta fram en nationell handlingsplan för att utveckla det återfallsförebyggande arbetet. Kriminalvården bör på olika sätt arbeta för en bättre samverkan med andra aktörer.