Knappt ett år efter terroristdåden på Manhattan 2001 var något färre (47 procent) amerikaner emot sådana övervakningsmöjligheter, men motståndet har ökat väldigt måttligt.

Här ställs integritetsfrågan mot de bedömda riskerna för terrorism och hur angeläget man anser det vara att reducera riskerna. Att amerikaner i valet mellan individens kontra samhällets rättigheter är mer benägna att ställa sig på samhällets sida än svenskarna är inte alls självklart, men dådet 2001 är förstås fortfarande en stark påminnelse om riskerna. Med bombattentatet i Boston i färskt minne har möjligen viljan att bekämpa terrorism åter ökat.

I Sverige är äldre och Alliansväljare mest positiva till övervakningsmöjligheten.