Under senare år har det förekommit flera grova våldsbrott i skolor. I några länder, däribland i Finland, har före detta elever tagit med sig skjutvapen in på skolan och använt dem i syfte att skada eller döda elever eller personal. Knivdåd har förekommit även i Sverige. I undersökningar bland elever i årskurs nio uppger drygt 2000 elever om året att de utsatts för grövre våld i skolan.

Mer kunskap behövs
Skolpersonalen känner inte alltid till vilka befogenheter man har när det till exempel gäller att gripa in i en hotfull situation eller att omhänderta föremål som kan vara till skada. Det är mot den bakgrunden Skolverket nu ger ut ett stödmaterial om hur skolor kan förebygga grövre våld och hantera hot- och våldssituationer. Syftet är att ge konkret vägledning och att också beskriva erfarenheter från enskilda skolor som drabbats av grövre våld. Materialet ger också kunskap om de rättsliga grunderna för både det förebyggande och åtgärdande arbetet mot grövre våld. Det redogörs också för forskning på området, bland annat Brottsförebyggande rådets kartläggning av det grövre våldet i skolan.

Förebyggande arbete viktigt
För att motverka våld och kränkningar är det viktigt att skolan arbetar aktivt med att skapa en trygg skolmiljö. Det innebär att skolarbetet ska grunda sig på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.
Att arbeta förebyggande mot mobbning är viktigt. Det finns en ständig risk för att mobbning och trakasserier leder till fysiskt våld och att våldet trappas upp till grövre våld. I en trygg skola minskar sannolikheten för grövre våld. Frågan om att motverka våld i skolan har också ett större samhällsintresse. En skola där våld är ovanligt främjar ett samhälle med lägre våldsnivå. Eller omvänt, om skolan inte lyckas förebygga det grövre våldet är risken överhängande att elever skolas in i en föreställningsvärld där våld betraktas som en normalitet.