Kraven är följande:
- att staten, kommunerna och landstingen skyddar våra politiska företrädare så att de inte utsätts för hot och våld samt i övrigt också skyddar valprocessen och själva valet från att riskera att påverkas eller manipuleras,
- att staten och kommunerna kan visa vad man tänker göra för att höja den brottsbe-kämpande förmågan till lägsta godtagbara nivå. I denna del går det inte längre att gömma sig bakom att Statskontorets slutrapportering om tillståndet inom Polisen kommer först efter valet 2018; på valdagen måste samtliga partier kunna i detalj redovisa hur man ser på vilken förmåga som blir nödvändig framöver för att vi ska kunna upprätthålla rättsstatens principer,
- att staten kan visa vilken strategisk plan inklusive finansiering som finns för att komma tillrätta med de icke acceptabla förhållanden som råder i de drygt 60 särskilt utpekade områden ”där svensk lag inte alltid gäller”. Planen måste dels beskriva vilken förmåga som olika myndigheter måste ha, dels vilka omedelbara åtgärder respektive åtgärder på 10-20 års sikt, alltså över tre till fem mandatperioder, som krävs för att komma tillrätta med tillståndet i dessa områden samtidigt som vi inte tillskapar ytterligare särskilt utsatta områden,
- att staten särskilt kan redovisa hur man ska komma tillrätta med välfärdsbrottsligheten, bedrägeribrottsligheten, terrorismen/den våldsbejakande extremismen, fotbollshuliganismen samt hur utvisningen ska gå till av de kanske 100 000 personer som inte får vistas i landet,
- att staten och kommunerna kan visa att man på allvar kommit igång med det lokala brottsförebyggande arbetet i respektive kommun,
- att kommunerna kan redovisa till vilken lägsta godtagbara standard man bedriver arbetet med att hjälpa, stödja och skydda de som drabbas av brott,
- att Brottsförebyggande rådet på allvar kan understödja främst statens och kommunernas arbete genom att i detalj kunna redovisa dels hur den samlade brottsligheten ser ut inklusive mörkertalen, dels vad denna brottslighet kostar samhället.