2014-10-27

SNOS kräver ändrad kameralag

”Säkerhetshål i lagstiftningen hotar svensk rättssäkerhet”

Åke Andersson, ordförande för SNOS och Dick Malmlund, säkerhetsexpert

Åke Andersson, ordförande för SNOS och Dick Malmlund, säkerhetsexpert

Brottsutredningar läggs snabbt ner i brist på bevis – ofta per omgående. Vittnen tvekar att träda fram och än mindre vara till förfogande i rätten på grund av hot.
– Vi måste slå vakt om rättssäkerheten och då måste vi ha en lagstiftning som möjliggör att kunna identifiera skyldiga, säger säkerhetsexperten Dick Malmlund, drivande kraft i tankesmedjan SNOS, som kräver en reviderad kameraövervakningslag.
Vi måste få till en mer verklighets anpassad lagstiftning om vi ska klara rättssäkerheten i landet. Så resonerar tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och samhälle (SNOS) som nu höjer ambitionen att via medierna informera om hur brister i lagstiftningen slår hårt mot företag och samhället i stort.

– Det finns en oerhörd frustration bland företag som inte tycker att de får möjlighet att skydda sig och sin personal mot brott och andra oönska de händelser. Just det kommer vi ar beta hårt för att belysa under hösten.

Kameralag hindrar rättvisan
Kameraövervakningslagen började gälla i juli förra året och har sedan dess kritiserats kraftigt av SNOS – Säkerhet för Näringsliv och Samhälle.

– Vår nya kameralag obstruerar rättvisan eftersom den förbjuder användning av kameror så att skyldiga kan identifieras och oskyldiga kan avföras som misstänkta, säger Dick Malmlund som menar att integritetsaspekten många gånger har spe lat ut sin roll.

– Om säkerhetskamerorna bidrar till ökad trygghetskänsla samtidigt som de medverkar till att lösa brott, bör detta väga tungt när beslut om tillståndsgivning ska tas, menar Dick Malmlund.

Efterlyser inspelning 24/7
Svårigheten att få tillstånd till användning av säkerhetskameror med inspelning på allmän plats är en sak. En annan är problemen som uppstår när man faktiskt får tillstånd.

– Oftast är liveövervakning som gäller. Operatören som tittar på skärmarna ska då slå på inspelning när något händer. Med denna reaktiva policy förloras ofta de värdefulla bildsekvenserna för brotts utredare. Det rimliga är att man får spela in hela tiden och därmed säkerställer att det finns bilddokumentation på förövare i händelse av ett rån, en misshandel eller en våldtäkt.

Undergräver personalens trygghet
Att en plats måste vara "särskilt brottsutsatt" innan kameror med in spelning kan bli aktuella anser Dick Malmlund vara helt galet.

– Det perspektivet väcker en viktigt trygghets och arbetsmiljöfråga. Varför ska vi ha en lag där arbetsgivare uppmanas att vara passiva tills deras anställda kommit till skada?

Dick Malmlund och SNOS anser att den nya lagen uppmuntrar till att juridiska hårklyverier som är helt avgörande för om säkerhetskameror med inspelning ska få installeras.

– Verkligheten är helt enkelt underprioriterad, konkluderar Dick Malmlund.

"Vilka vågar vittna?"
även åke Andersson, ordförande för SNOS, framhåller också rätts säkerheten som ett skäl att revidera lagen redan nu.

– För att vi ska kunna ha ett rättssamhälle med höga beviskrav för att få fällande domar, måste det också kunna bevisas att någon gjort sig skyldig till brott. Om kameror inte får användas på ett effektivt sätt minskas den möjligheten och där med riskeras rättssäkerheten. Vilka vågar vittna mot en brottsling om sannolikheten för att få den skyldige blir dömd är ytterst liten?

Hotad rättssäkerhet
åke Andersson menar att människors trygghet borde ha en högre prioritet hos politikerna.

– För då skulle vi få ett säkrare samhälle. Kamerorna behövs, både för att förebygga och upptäcka brott samt identifiera rätt förövare. De är trygghetsskapande och nödvändiga i brottsbekämpningen, säger han.

– Man kan säga att säkerhetshål i lagstiftningen hotar rättssäkerheten. Politikerna måste ta aktivt an svar för att vi får lagar som fungerar och tjänar sitt syfte idag. Annars är vi illa ute, hävdar åke Andersson avslutningsvis.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng