Samhällsutvecklingen sedd över längre tid har inneburit att de allvarliga våldsbrotten måste ses som betydligt allvarligare än tidigare. Allvarliga våldsbrott innebär att offret både drabbas av fysiskt våld och utsätts för psykiska påfrestningar. De kan dessutom skapa rädsla och verkar begränsande för en större krets av människor.

Personer med en kriminell livsstil som ingår i gäng använder också allvarligt våld och utnyttjar rädslan för att utsättas för sådant våld i syfte att främja brottslighet i organiserade former. En strängare syn på de allvarliga våldsbrotten bör återspeglas i en straffnivå som står i proportion till deras allvar. I propositionen lämnar regeringen därför ett antal förslag som syftar till att höja straffnivån för dessa brott.

Straffen höjs för alla allvarliga våldsbrott. Domstolarna ska vid straffvärdebedömningen särskilt beakta om en gärning inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person. Straffskalornas utrymme uppåt tas därmed i anspråk och straffen kommer att uppvisa en större spridning inom straffskalorna. Straffvärdet ska ligga över straffminimum eller den allra nedersta delen av straffskalan. För brott som sedan tidigare ligger en bit upp i straffskalan ska straffvärdet ligga på en ytterligare högre nivå.

Straffskalan för grov misshandel, som är fängelse i lägst ett och högst tio år, delas upp. För misshandelsbrott som är att anse som synnerligen grovt döms till fängelse i lägst fyra och högst tio år. För annan grov misshandel döms till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Straffminimum för grov utpressning höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Också straffminimum för grovt vållande till annans död höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.

Försvårande och förmildrande omständigheter ges ett ökat genomslag vid straffvärdebedömningen av brott i allmänhet. Bestämmelsen om att det utgör en försvårande omständighet om brottslighet har bedrivits i organiserad form utvidgas. Som försvårande ska beaktas om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering.

Återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid bestämmande av straff. Lagstiftningen förtydligas i syfte att öka användningen av straffskärpningsmöjligheten och enhetligheten i rättstillämpningen. Det slås fast att domstolen i skärpande riktning ska ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Den nuvarande begränsningen att sådant hänsyn ska tas "i skälig utsträckning" slopas.

Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010.