Propositionens förslag innebär att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme för att tillstånd ska beviljas. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status utgör det hinder för beviljande av tillstånd. I tillståndsprövningen ska också beaktas om exporten motverkar en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet. Dessutom klargörs principerna för följdleveranser och internationella samarbeten. Det föreslås vidare en stärkt tillsyn, sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket samt en ökad öppenhet och transparens i frågor som rör krigsmaterielexporten.

Propositionen är en överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna. Ett brett parlamentariskt stöd gör att reglerna ska ses som långsiktiga. Näringslivet ges därmed förutsägbara villkor för lång tid framåt när det gäller svensk export.

Förslagen föreslås träda i kraft den 15 april 2018.

Uppdraget till ISP om att komma med förslag till ett system för efterkontroll i utlandet syftar till att få ytterligare verktyg för att kunna säkerställa att krigsmateriel som förs ut ur Sverige går till avsedda mottagare och således förhindra avledning till oavsedda mottagare.

För att ytterligare tydliggöra de nationella och internationella exportkontrollregelverken ges en utredare i uppdrag att undersöka om de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport och bestämmelserna i EU:s gemensamma ståndpunkt samt i FN:s vapenhandelsfördrag kan sammanföras.