På uppdrag säkerhetsforskargruppen LUSAX på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet genomförde Kantar-SIFO under 2019 en opinionsundersökning om allmänhetens syn på användning av kamerabevakning.

Det övergripande resultatet visar att 88% av allmänheten ställer sig positiva till användandet av kameror på allmän plats. Samtidigt instämmer 77% helt eller delvis med påståenden att det inte finns något motsatsförhållande med användningen av kamerabevakning på gator och torg och deras behov av personliga integritet.

– Det förvånar mig inte. I de två tidigare undersökningarna som vi genomfört var det ganska exakt nio av tio som ställde sig positiva till kamerabevakning på allmän plats. Redan 2006 visade en liknande undersökning ungefär samma resultat, säger Markus Lahtinen som leder arbetet med opinionsundersökningar för Lusax och Ekonomihögskolans räkning. Han fortsätter:

Till skillnad från tidigare LUSAX-undersökningar från 2017 och 2018 ställdes det detta år även frågor om allmänheten syn på kamerabevakning och personlig integritet vid gränspassager mellan länder, större sammankomster som festivaler och idrottsevenemang, grönområden och parker samt vårdinrättningar och akutmottagningar. Gemensamt för alla uppräknade platser är att det finns ett starkt stöd för kamerabevakning, med procentsatser mellan 67-82%

– Resultaten borde vara intressanta för flera olika aktörer. Innan jag skickade in frågorna frågade jag ett urval av kamera- och integritetskunniga individer hur de trodde att allmänheten skulle svara. Det fanns ingen samsyn i de svaren – en del uppfattade att integritetsdimensionen vägde betydligt tyngre och en del var av uppfattningen att den uppfattade nyttan med kameror vägde betydligt tyngre, säger Markus Lahtinen.

Slutligen tillfrågades även allmänheten om deras kännedom kring vem de vänder sig till om de önskar framföra klagomål på kamerabevakning och integritet. 39% svarade ”vet ej” medan resten menade att man ska vända sig till Polisen (35%), kommunen (8%), Datainspektionen (6%), Länsstyrelsen (4%) eller annan.

– Vi ville veta i vilken utsträckning som samhället har lyckats i sin dialog med allmänheten kring frågor om övervakning. Det visade sig att man inte riktigt lyckats. De vanligaste svaren var att man inte visste eller att man trodde att det är till polisen man ska vända sig. Endast sex procent av deltagarna nämnde Datainspektionen – som bär huvudansvaret för tillsynen av kamerabevakning i samhället. Personligen uppfattar jag att Datainspektionen varit offensiva i att synas i olika kanaler, så i den meningen var resultatet en reality check även för mig, säger Markus Lahtinen som menar att det med andra ord finns fortsatt utrymme för förbättringar i det arbetet.