2016-11-24

Samverkansområden inom krisberedskap får ökat ansvar

Sommaren 2015 beslutade riksdagen om en ny försvarspolitisk inriktning, mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i närområdet. Därefter har regeringen beslutat om återupptagen planering för höjd beredskap, och att strukturer och processer som används inom krisberedskapen så långt som det är möjligt ska användas i planeringen av civilt försvar. Det är bakgrunden till satsningen under det senaste året för att utveckla formerna för arbetet i samverkansområdena.
Samverkansområdena är viktiga för att stödja en sammanhållen planering av krisberedskap och höjd beredskap. Arbetet i samverkansområdena ska också anknyta till FN:s ramverk för katastrofriskreducering, Sendairamverket.

− Samverkansområdena är en viktig mötesplats för myndigheterna. Nya arbetsformer syftar till att ge förutsättningar för en samordnad och effektiv planering. Arbetet handlar ytterst om att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera risker och hot i fredstid och vid höjd beredskap, det vill säga krig eller krigsfara, säger generaldirektör Helena Lindberg.

MSB kommer att ta ansvar för ordförandeskapet i samtliga samverkansområden från och med 2017. Det skapar förutsättningar för att samordna stödet till samverkansområdena och samtidigt driva och utveckla samverkansfrågor. Det blir också enklare att identifiera och driva tvärsektoriella frågor. Som vice ordförande kommer en representant från andra myndigheter att väljas, efter ett roterande schema.

Samverkansområdena ska med nya arbetssätt bli effektivare och arbetet mer ändamålsenligt. De ska kunna omhänderta nya områden och frågor. Vidare ska strukturen utvecklas till ett strategiskt forum, till vilket det även kan knytas andra nätverk och processer med bäring på samhällsskydd och beredskap. För det krävs en behovsstyrd och flexibel struktur där MSB utvecklar både sin stödjande, drivande och inriktande roll.

Utvecklingsprojektet avslutas
Utvecklingen av samverkansområdena går nu in i nästa fas då det projekt som genomförts under året har avslutats. Bland annat förbereds rutiner för det framtida arbetet i samverkansområdena och stödet till ordförandena och kanslistödet till samverkansområdena utvecklas.

− Ett konkret exempel är att vi tar fram en rutin för beredning före och efter möten, direktiv för arbetsgrupperna samt underlag för planering av årets arbete i samverkansområdena 2017, säger Minna Bodin, en av tre medarbetare vid MSB som ansvarar för utvecklingen av samverkansområdena.

De största förändringarna för myndigheterna i samverkansområdena är:
  • MSB är ordförande i samtliga samverkansområden.
  • Tydligare styrning och mer enhetliga mål för arbetet i samverkansområdena.
  • MSB ska ta fram målgruppsorienterade underlag som stöd och inriktning för att identifiera relevanta förmågebehov.
  • Ny mötesstruktur och arbetsprocess ger förutsättningar för ett mer strategiskt fokus i det gemensamma arbetet och att resultat från möten sprids och förankras i de egna myndigheterna.
  • Arbete kan bedrivas i tvärsektoriella grupper som rör myndigheter och aktörer i flera samverkansområden (MSB driver två stycken grupper under 2017: gemensamma frågor och utmaningar vid planering för civilt försvar samt naturolyckor och klimatanpassning).

Källa: MSB

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng