Eriksson och Färm lägger ansvaret för samhällets bristande krishanteringsförmåga på regeringen som har delegerat den viktiga krisberedskapen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), detta utan att myndigheten har fått mandat att utöva ledarskap vid kriser som berör flera län.

En färsk undersökning som gjorts vid Mittuniversitetet visar att 62 procent av kommunerna ger MSB underbetyg när det gäller uppdraget att utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser.

Eriksson och Färm skriver i debattartikeln att erfarenheter från tidigare katastrofer som Estonias förlisning, tsunamikatastrofen, diskoteksbranden i Göteborg och stormen Gudrun inte i tillräcklig grad har omvandlats till lärdomar och att samhällets krisberedskap därav är felorganiserad och undermålig.

För att förbättra samhällets krishanteringsförmåga föreslår de att det inom regeringskansliet bör organiseras en stabs- och ledningsfunktion som snabbt kan ingripa och "ta befälet" till exempel när en krishändelse berör flera länsstyrelser eller är av särskilt samhällsfarlig karaktär.

Mittuniversitetets undersökning visar att både kommuner och länsstyrelser bedriver övningar för att träna förmågan att hantera kriser. Undersökningen visar dock att det finns ett bristande engagemang hos kommunpolitiker när det gäller att medverka vid dessa viktiga övningar. Ett skäl som ofta anges är tidsbrist.

Eriksson och Färm är kritiska:
"Sverige kommer utan tvivel att i framtiden drabbas av ett antal kriser av olika slag. För att vi ska kunna hantera dessa på ett bättre sätt måste näringsliv och det offentliga skapa en bättre dialog i krishanteringsfrågor där den offentliga sidan måste vara betydligt klarare i sin rolltolkning och styrning", skriver de.