2009-11-13

Säkerhetsteknik i världsklass

Christer Isaksson har arbetat i 30 år inom Kriminalvården, de senaste tolv som säkerhetschef, och tidigare bl a som utbildningschef och anstaltsdirektör

Christer Isaksson har arbetat i 30 år inom Kriminalvården, de senaste tolv som säkerhetschef, och tidigare bl a som utbildningschef och anstaltsdirektör

Just nu installeras ett av världens mest moderna säkerhetssystem på högsäkerhetsfängelser i Sverige: Saab har levererat och Niscayah installerat ledningssystemen till tre nya enheter, som kan hysa sammanlagt ett 70-tal intagna. I augusti flyttades de första internerna in till högsäkerhetsenheten i Kumla, sedan följer Hall och Saltvik. På grund av att många anstalter är gamla och omoderna planerar Kriminalvården att bygga flera nya häkten och fängelser inom de närmsta åren.

Sedan år 1994 har tendensen varit att rymningar från svenska fängelser minskat i antal. Dock genomfördes år 2004 fyra spektakulära rymningar, bl a då tre interner fritogs från säkerhetsavdelningen på Kumla, med hjälp av tungt beväpnade medhjälpare utifrån, vilka tog sig igenom skalskyddet och under vapenhot hindrade personalen från att agera. Samtliga händelser avslöjade stora brister i säkerheten.

Sedan dess har säkerheten inom kriminalvården prioriterats, och en mängd åtgärder har vidtagits både vad gäller den strategiska nivån och detaljstyrningen av det praktiska arbetet. År 2006 slogs Sveriges 36 då självständiga kriminalvårdsmyndigheter och Kriminalvårdsstyrelsen samman till den statliga myndigheten Kriminalvården – med huvudkontoret i Norrköping – som med cirka 9 000 anställda ansvarar för verkställigheten av straff i 55 anstalter, samt för verksamheten i landets 31 häkten och 35 frivårdskontor, där upp till 10 000 klienter befinner sig varje dag. Lars Nylén är gd för Kriminalvården.

Funnit formen
I dag arbetar ett tjugotal personer i Säkerhetsgruppen.

- Vi fann formen för något år sedan, och har blivit bättre på allt, säger Christer Isaksson, säkerhetschef sedan tolv år, och som har arbetat inom kriminalvården i drygt trettio år, bl a som utbildningschef och anstaltsdirektör.

- Inga fritagningar har gjorts på svenska fängelser sedan år 2004 och knappast heller några gisslansituationer har uppstått – men embryon till sådana har funnits. Vi förbereder oss på en mängd sätt för dessa situationer, betonar han.

Säkerhetsorganisationen är indelad i tre grenar: Klient- och personalsäkerhet, vilken inbegriper breda uppgifter såsom rutiner och agerande exempelvis gällande krisbedömning och ingripande. Den andra grenen är Underrättelsetjänsten. Den tredje är både yngst och den del vilken växer mest: Teknisk/Fysisk säkerhet. För denna ansvarar Johan Edwardsson.

De slutna anstalterna delas in i klass A-E medan de öppna anstalterna bildar den egna gruppen F. Klassificeringen utgår från riskbedömningar som Kriminalvården gör på alla intagna.

- Säkerhetsklassificeringen är ett led i att ha rätt intagen på rätt plats. Anstalterna i klass A utrustas för att klara de mest riskfyllda fångarna, medan andra intagna inte ska behöva sitta säkrare än vad som är nödvändigt, förklarar Christer Isaksson.

Det yttre skalskyddet på de nio högst säkerhetsklassade anstalterna har förstärkts på olika sätt. Exempelvis har området närmast utanför murarna utökats och ett yttre larmstaket har tillkommit på några av anstalterna. Enligt säkerhetschefen är murar, staket och kameror dock en liten del av arbetet. Kriminalvårdens personal och deras utbildning, attityd och förhållningssätt är de viktigaste komponenterna i säkerhetsarbetet.

- Vi har utbildat många anställda och vi övar kontinuerligt, tränar så att alla vet vad som ska göras i den omedelbara situationen, samt hur den ska kvävas. Sedan tio år har vi också utbildat hundratals vårdare till förhandlare i gisslansituationer, säger han.

Stark underrättelsetjänst
Underrättelsetjänsten består av ett nätverk av operatörer, någon eller några personer på alla större fängelser, samt analytiker som bedömer informationen, vilka finns i Norrköping.

- Kriminalvårdens underrättelsetjänst är också en betydande del i regeringens nya satsning mot grov organiserad brottslighet, GOB, som syftar till att ta bort incitamentet – det som sporrar de kriminella gängen – pengarna, vilken inleddes med full kapacitet den första juli i år, berättar Christer Isaksson.

GOB innebär att flera myndigheter samverkar, såsom Säkerhetspolisen, Tullverket och Kriminalvården. Nio nya aktionsgrupper ska inrättas i landet, bestående av kvalificerade utredare, spanare och analytiker – sammanlagt handlar det om 200 nya tjänster. Ett operativt råd ska besluta om användandet av aktionsgrupperna och ett samverkansråd om den strategiska inriktningen.

Regelbundna tillsyner
En viktig del i säkerhetsarbetet är de tillsyner som Säkerhetsgruppen gör regelbundet under året, undantaget sommaren.

- Varannan vecka får en anstalt besök, och då söker vi efter brister i säkerheten. Ungefär trehundra personer i landet ingår i ett säkerhetsnätverk som kontinuerligt får eller byter information gällande verksamheten. Vi sprider våra rapporter, vilket betyder att personal till exempel i Ystad kan dra nytta av händelser i Haparanda, berättar han.

”Anstalt i anstalten”
Med anledning av rymningarna år 2004 gavs Kriminalvården i uppdrag av regeringen att bygga helt nya säkerhetsplatser, vilket har resulterat i att högsäkerhetsenheter som från grunden är anpassade till uppgiften, för första gången har konstruerats. På Kumla togs denna i drift i augusti 2009, Hall blir klar i november 2009 och Saltvik, norr om Härnösand i februari 2010. Byggherre och fastighets-ägare är Specialfastigheter AB och generalentreprenör har varit Skanska. Den hyresgrundande produktionskostnaden för varje enhet är cirka 250 mkr.

Högsäkerhetsenheterna är byggda enligt konceptet ”anstalt i anstalten”, med en mycket hög nivå på skalskyddet: larmstaket, helikopterskydd och påkörningsskydd för att nämna några.

- Alla, såväl personal som interner, måste ta sig in genom det vanliga fängelset, via bland annat inpasseringskontroll, röntgen, metalldetektorbåge samt passersystem. En kulvert leder sedan till högsäkerhetsenheten, där hela kontrollproceduren upprepas. Det handlar om att ha ”både hängslen och livrem”, betonar Christer Isaksson.

Varje högsäkerhetsenhet är 3 500 kvadratmeter och byggd i flera plan. Undantaget personalutrymmena på övervåningen består den av fyra sexmannaavdelningar, varav två är avsatta för skyddsfångar, som kan ha vittnat eller ha brutit mot andra oskrivna regler – sådana som Kriminalvården inte vågar släppa ut eftersom de kan bli mördade av medfångar. Därför innebär den ökade säkerheten på anstalterna inte bara ett skydd för samhället, utan även tryggheten för många interner ökar.

- Den grova organiserade brottsligheten innebär starka krafter. Dessa individer kräver tribut – de talar om hur det ska vara, hotar och mutar ut andra. Klassisk taktik är sådant som att ställa sig först i mat- och telefonkön – vilket är ett nytt fenomen i svenska fängelser, säger Christer Isaksson, och berättar vidare att ”bötning” är ett annat begrepp som också börjar förekomma här: Starka (negativa) ledare som bestämmer att en intern ska betala en summa för något som denne gjort och som ogillas av ledaren. Om personen inte kan betala så läggs ränta på summan, och den är betydligt högre än bankernas.

- Det är ett klassiskt maffia-fenomen i samma anda som när kriminella talar om för en restaurangägare att denne ska betala för att de ska ”bevaka garderoben” där.
Hälften av de sextio övriga platserna är säkerhetsavdelningar där reglementet från de gamla säkerhetsavdelningarna på Hall och Kumla lyfts över, såsom att endast avlyssnade telefonsamtal är tillåtna och att alla besök är bevakade. Medan den andra hälften kallas för säkerhetsenhetens normalplatser.

- Den fysiska miljön är likadan – vad som skiljer dem åt är frihetsgraden. På ”normalplatserna” kan lättnader ges från reglementet, så att tillvaron mer påminner om en vanlig verkställighet, förklarar Christer Isaksson.

Högteknologiska säkerhetssystem
Samtliga tre högsäkerhetsenheter har fått nya bevakningscentraler, inpasseringskontroller, med särskilda kontrollrum, utrustade med optisk översyn. Saab Security Systems är totalentreprenör med övergripande ansvar för den tekniska lösningen och har levererat bevakningssystemen till bevakningscentralerna, inpasseringskontrollerna och kontrollrummen. Niscayah svarar för huvuddelen av installationerna. Vidare används kamerasystem från Bosch och kontrollbord från CGM. Totalt hamnar kostnaden för säkerheten i de tre enheterna på cirka 282 mkr.

Att tekniken i integrerade system byts ut i den här omfattningen har aldrig tidigare skett inom svensk kriminalvård.

- Verksamheten har pågått som vanligt på Kumla och varit krävande, så där har två bevakningssystem körts parallellt. Installationerna är inte helt färdiga ännu. Högsäkerhetsprojekt som dessa är minst sagt krävande både vad gäller planering och genomförande – det är som att gå igenom ett ”stålbad”. I Saltvik har det inte funnits någon högsäkerhetsenhet tidigare så där har det varit smidigare, säger Johan Edwardsson.
På A-klassade anstalter finns mellan 600 och 800 kameror. Inom de tre nya högsäkerhetsenheterna har ett hundratal kameror installerats i respektive enhet.

- Kriminalvårdens säkerhetssystem är oerhört komplexa.
I Saltvik handlar det om cirka
20 000 Unr nummer som ska döpas med klartext. Allt är genomtänkt för att kunna klara särskilda händelser. Beredskapsplaner och instruktioner finns inbyggda i det nya överordnade lednings- och larmsystemet. Också kommunikationssystemet Rakel kommer att integreras i bevakningscentralerna, säger Johan Edwardsson.
Allt är genomtänkt för att kunna klara särskilda händelser. Beredskapsplaner och instruktioner finns inbyggda i ledningssystemet. Också kommunikationssystemet Rakel är inbyggt i bevakningscentralen, säger Johan Edwardsson.

Personal sökes

Personer som anställs vid högsäkerhetsenheterna testas vid Pliktverket. Utöver stresstålighet och god fysik måste de äga ett genuint tekniskt intresse.

- Om det blir bråk och operatören ska släppa förbi larmstyrkan så är det extremt många dörrpartier och slussar som ska öppnas, betonar Johan Edwardsson, och berättar att Kriminalvården gemensamt med leverantören har utformat en skräddarsydd utbildning så att operatörerna blir certifierade i det nya överordnade lednings- och larmsystemet.

- Ett problem för oss är att rekrytera personal som förstår hela systemen och kan underhålla dem. Visserligen har vi avtal med leverantörerna, men det räcker inte – vi behöver anställa framförallt tekniska generalister, som gärna också får ha specialkompetens inom olika områden, såsom larm- och kamerateknik, säger Christer Isaksson.

Flera anstalter projekterade

Sex av landets fängelser är byggda på 1800-talet. Dessa passar inte in i dagens kriminalvård och läggs nu ner i takt med att nya fängelser kommer till. Nya anstalter är projekterade i bl a Östersund, Haparanda, Norrköping och Kristianstad.

- Det behövs fler platser på fängelserna – befolkningsmängden ökar och därmed de kriminella. Fler döms också till livstidsstraff, och tiden som dessa interner sitter inne har dubblerats, från tidigare sju, åtta år, till i dag minst fjorton år, påpekar Christer Isaksson.
Även nya häkten planeras att byggas och/eller ROT renoveras, i bl a Göteborg, Malmö och Helsingborg, Huddinge och Sollentuna, och där kommer förhoppningsvis samma teknik att finnas som i de tre nya högsäkerhetsenheterna. Ett önskemål från Johan Edwardsson är att enhetliga säkerhetssystem/lösningar ska installeras även på övriga fängelser och häkten eftersom det bl a skulle underlätta för operatörerna om arbetsmiljön är densamma.

Av Inger Wiklund


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng