Björn Eriksson ser ingen konflikt i ha varit den skattefinansierade polisens högsta chef och nu företräda de kommersiellt drivna säkerhetsföretagen.

– Min bakgrund är en tillgång. Jag har samma inställning nu som då, nämligen att alla tjänar på en stark och effektiv polis. Och jag tror att säkerhetsföretagens kompetens och teknik är viktiga resurser för att just bidra till det, säger han.

Utsträckt hand till polisen
Säkerhetsbranschen har länge drivit på för att polisen ska avlastas från enklare icke-polisiära arbetsuppgifter. Självklart ska samhället ta den utsträckta handen, menar Björn Eriksson.

– Ja, det skulle tjäna allas intressen om väktare utförde transporter till och från häkten, hjälpte till vid nykterhetskontroller, täppte till nedlagda gruvhål, utförde avspärrningar av brottsplatser eller tog hand om bortsprungna husdjur för att nämna några aktuella arbetsuppgifter som sysselsätter poliser idag.

– Om polisen i högre grad ägnar sig åt att utreda och klara upp brott så är det en stor vinst för samhället. Väktare kan dessutom klara de enklare uppgifterna för en betydligt lägre kostnad än av vad en polis kostar per timme. Väktaralternativet är därmed ett sundare sätt att hantera våra skattepengar på, säger Björn Eriksson.

Dålig kameraövervakningslag
En annan fråga som engagerat Björn Eriksson är hur den nya kameraövervakningslagen (KöL) fungerar och tillämpas.

– Lagen syftar till att skydda människors personliga integritet, men hur många känner sig egentligen kränkta av fasta säkerhetskameror på allmänna platser? Människor är betydligt mer oroade över att polisen inte kan lösa brott än att passera säkerhetskameror på en gata eller ett torg.

– Både Sifo- och Skop-undersökningar har gjorts kring människors syn på säkerhetskameror och där påvisas kan att det är långt fler som får en ökad trygghetskänsla än de som känner olust av säkerhetskameror. Mest positiva är unga kvinnor. Så vems integritet är det vi ska skydda? undrar Björn Eriksson retoriskt.

Försvårar brottsuppklarning
Att förekomsten av säkerhetskameror på allmänna plaster har ökat på senare år ger inte Björn Eriksson mycket för.

– Får man inte spela in bilderna kontinuerligt, utan bara när en oönskad händelse sker, så går man miste om mycket bildmaterial som har betydelse för brottsutredare. Att missa bilder på det som föregår en händelse kan vara direkt avgörande för en brottsutredning.

Ständiga överklaganden
Med den uppdaterade Kameraövervakningslagen, som började gälla 2013, har Datainspektionen fått ett centralt tillsynsansvar för all kameraövervakning och dessutom övertagit justitiekanslerns rätt att överklaga länsstyrelsernas beslut i frågor om tillstånd och kameraövervakning.

– Hittills har datainspektionen överklagat ett hundratal av de tillstånd länsstyrelserna beviljat. I 99 fall har man fått rätt i domstol. Bara det visar att det är någonting fel på lagen i sig, inte hur man tillämpar den.

Obegripligt
Björn Eriksson menar att samhället går miste om ett väsentligt verktyg för att förebygga och bekämpa brott.

– Fast självklart är kamerorna ännu mer effektiva när det gäller brottsuppklarning. Som rikspolischef har jag själv sett hur de underlättar polisarbetet i samband med exempelvis huliganbrott.

– Det är obegripligt att vi ska behöva acceptera en nyskriven lag med regler och villkor som hindrar samhället från effektivt användande av brottsbekämpande bildteknik. På vems sida står samhället, brottslingens eller brottsoffrets?

Fokusera på bildhanteringen
Björn Eriksson och Säkerhetsbranschen ansluter sig till den uppfattning som Säkerhet för Näringsliv och samhälle (SNOS) har drivit under många år.

– Lagen bör fokusera på att reglera hur vi hanterar det inspelade materialet, inte så mycket på själva kamerorna. Då får vi en bättre kameralag, både för integritetsskydd och brottsbekämpning.

Slåss för kontanterna
På senare tid har Björn Eriksson också engagerat för kontanternas fortsatta existens. I höstas släppte han en vitbok med titeln "Korten på bordet – därför vill bankerna avskaffa kontanterna".

– Utvecklingen mot kontantfritt är ett demokratibrott. Vem har bestämt att vi inte ska ha kontanter? På vilket politiskt beslut vilar det? Vem tjänar på det?

I vitboken driver han sin tes om att bankerna vill få bort kontanterna för att öka sin lönsamhet.

– Kontanterna kan inte bankerna avgiftsbelägga, men kortverksamheten är en kassako. Därför har deras gemensamma uttagsautomatsbolag tagit bort 650 kontantautomater. I Europa är det idag bara bara Tjeckien som har färre kontantautomater än Sverige.

– Lägg därtill förbud att förvara kontanter i bankfack. Agendan är glasklar, fastslår Björn Eriksson.

Demokratifråga
Att Säkerhetsbranschen och Björn Eriksson engagerar sig i kontantfrågan kan tyckas självklart då några stora medlemsföretag, Loomis och Nokas, är stora aktörer när det gäller kontanthantering.

– Det är sant, men för mig är det här en en särintressefråga utan en demokratifråga. Vi behöver både kort och kontanter och då ska det få finnas kvar.

Medial uppmärksamhet
Björn Erikssons motstånd mot det kontantfria samhället har väckt stor uppmärksamhet, inte minst i internationell press. Exempelvis gjorde kinesisk TV som ett inslag med Björn Erikssons och hans kamp mot det kontantfria samhället.

– Jättekul att medier över hela världen tycker att kontantfrågan är viktig. Jag är både glad och lite överraskad över det stora intresset, säger Björn Eriksson avslutningsvis.