Cirka 10 000 plan lyfter från Schiphol varje vecka och det finns ungefär 3 000 nätverkskameror installerade på flygplatsen. Bjorn Gunderson har arbetat inom flygindustrin sedan 1985 och säger att det inträffar 10–15 incidenter med bagage som lämnas kvar på flygplatsen varje dag. Säkerhetsarbetet inriktas inte bara på passagerarna, alla anställda på flygplatsen får något som kallas ett Schipholpass som består av två chip: ett som ger tillgång till områden där obehöriga ej äger tillträde och ett som innehåller personuppgifter. När någon ska in på ett sådant område skannas iris och personen vägs så att han eller hon inte kan ta med en obehörig person med in, säger Björn Gunderson.

Vad är det största säkerhetshotet på flygplatser?

– Det största säkerhetshotet är terrorattacker. Vi måste förhindra dem och vi använder alla lagliga medel för att göra det.

Vilka metoder är mest effektiva?

– Vi har kamerasystem, säkerhetskontrollen för passagerare, deras handbagage och ett system för incheckat bagage med högsta möjliga standard. Vi har biometriskt baserade passersystem för personalen eftersom de också kan utgöra en risk.

Hur kontrollerar ni personalen?

– Vi kontrollerar dem på samma sätt som vi kontrollerar passagerarna och deras tillhörigheter när de går in i säkerhetsskydda- de områden på ygplatsen. Innan de börjar arbeta på flygplatsen måste de gå igenom en bakgrunds- ”screening” för att få Schipholpasset, vilket ger dem access till vissa områden. Sedan har vi samarbeten med andra aktörer som tull och militärpolis. Militärpolisen ansvarar för polisära arbetsuppgifter, immigration och beväpnat högriskskydd på Schiphols flygplats.

Hur förhindrar ni att något liknande som det som hände i Bryssel inträffar på Schiphol?

– Attacken i Bryssel var mycket svår att förhindra. Om du inte har någon information om de här individerna är det ganska enkelt för dem att ta sig in på ett offentligt område. Det vi kan göra är profilering och urskilja personer som beter sig annorlunda eller misstänkt, gå fram och fråga om vi kan hjälpa till och visa att vi är där.

Hur proaktiva kan ni vara?

– Inom säkerhet försöker du vara ett steg före terroristerna men du vet inte vad de ska göra eller vilka medel de kommer att använda. Vi kunde inte förutspå att de skulle använda lastbilar för att köra in i folksamlingar. I dag är säkerhet oftast reaktiv, du reagerar på saker som har hänt, men du vill vara proaktiv och det enda du kan göra för att vara proaktiv är att ha goda underrättelser. Men det kräver pengar, samarbete och förändrad lagstiftning.

Vad är den största tekniska trenden inom säkerhet på flygplatser?

– För närvarande är det intelligens och intelligenta system och sensorer. Vi använder ett intelligent kamerasystem, men det lever inte upp till den nivån som vi behöver. Leverantörer och tillverkare hävdar att de har lösningar för oss, de fungerar i andra miljöer men inte på en flygplats: det finns för många variabler där.

Säkerhetskameror, värmekameror och radar, vad är vanligast på flygplatser?

– Vanliga nätverkskameror. Vi har Starlight-kameror från Bosch, som fungerar under svåra ljusförhållanden. De är bättre och billigare än värmekameror. Vi använder dock värmekameror på några ställen, men det är främst för att vi måste ha en bra överblick vid snö eller dimma. De flesta kameror är vanliga kameror.

Använder ni inte radar?

– Jo, vi använder radar för att upptäcka rörelser på flygfältet om någon eller något har tagit sig in på området. Om tekniker eller andra måste arbeta på flygfältet så kan vi spåra och följa dem automatiskt med radar kopplade till kameror.

Hur kan ni kontrollera flöden med passagerare på flygplatsen?

– Vi kan göra det med hjälp av kameror och videoanalys, som ”heat maps”: om det bildas stora folksamlingar och det finns en fara kan vi omdirigera människor. Vi använder både kameror och personal på marken för att sköta flödet så passagerarna kan nå sin gate i tid.

Hur kommer säkerhet på flygplatser att se ut i framtiden?

– Jag tror att det kommer att finnas ett system där passagerarna inte är medvetna om att de går igenom en säkerhetskontroll där de går genom någon slags säkerhetstunnel. Om vi upptäcker föremål som de inte får ta med sig så plockar vi ut dem ur flödet. Målet är att passagerarna inte ska störas av säkerhetsarbetet, de kommer bara att fortsätta att gå till gaten utan något krångel.

Är drönare ett stort säkerhetsproblem på flygplatser?

– Det finns en risk eftersom de kan ta in föremål till flygplatsen, men drönare är ett problem för mer än bara säkerhet. De är ett trygghetsproblem – i USA har det inträffat en hel del incidenter på flygplatser där de varit nära att kollidera med plan och det händer här i Europa också. Det finns lösningar, du kan upptäcka drönare men du måste också bekämpa dem och det är svårt. Flygplatser kan dock använda drönare för övervakning och inte minst om man ska övervaka stora områden.