Liksom föregångaren – Trygghetskamerans dag – handlade #Trygghetnu mycket om säkerhetskameror och integritetsskydd. Skillnaden mot tidigare är dock att även andra brottsbekämpningsmetoder kan ställas mot integritetsskyddsbehovet i #Trygghetnu-konceptet. Under gårdagen dominerade aspekter på kameraövervakning och integritet under förmiddagen, medan eftermiddagen tog upp bakgrundskontroll och nätbedrägerier.

Allmänhetens syn på integritet

Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson var först ut av talarna och diskuterade synen på integritet och trygghetsbegreppet.
– Kameror kommer självklart att slå igenom av den enkla anledningen att människor föredrar den typen av trygghet framför andra. Jag är mer nervös för hur lång tid det tar, sa han.

Forskaren Markus Lahtinen från Lunds universitet avlöste Björn Eriksson och visade resultat från en Sifo-undersökning 2017 där 83 procent avvisade påståendet ”Närvaron av övervakningskameror på offentlig plats (torg och gator) inkräktar på min personliga integritet”.
Lahtinen gjorde även en live-undersökning med de 260 personerna i publiken och det visade sig att de med en klar majoritet ansåg att rutiner för lagring och spridning av material är viktigare för behovet av integritet snarare än skyltning eller reglering genom avstängning av kameror vissa tider samt sträng tillsynsgivning. Den uppfattningen visade sig också de svarande i Sifo-undersökningen dela.

Stora förändringar med GDPR
Anna Hofling Johansson, advokat på Advokatfirman Vinge, talade om hur företag från och med 25 maj själva måste göra en bedömning av sin kamerabevakning då tillstånds- och anmälningskraven slopas.

– Jag skulle kunna tänka mig att det blir en liberalisering jämfört med tidigare, men det har vi inte svaret på än. Däremot blir det ett betydligt större ansvar för det enskilda företaget att hantera detta, till exempel med bedömningar och dokumentation, sa hon.

Så undviks dyra GDPR-böter
Nils Henckel från Datainspektionen talade om myndighetens roll som ny tillsynsmyndighet för nya kamerabevakningslagen och GDPR. Han betonade att vi går från en teknisk reglering till att hantering av personuppgifter är i fokus. Datainspektionen kommer att ansvara för att döma ut administrativa sanktionsavgifter.

– Vi tittar på vad man tagit för åtgärder för att minska intrång i personers integritet, om man har några tidigare överträdelser och på samarbetsvilja när vi kommer och gör tillsyn, sa Nils Henckel.

Hans rekommendation för att undvika sanktionsavgifter är att företag ska visa hur de tänkt och att de tar frågorna på allvar.
– Dokumenterar man dessutom sina tankebanor och hör av sig till oss om man är osäker så är risken mindre att man drabbas av de tyngsta sanktionsavgifterna.

Polisens kameraövervakning
Anders Hall, utvecklingschef vid polisens nationella operativa avdelning, argumenterade för att polisen ska få bedriva kameraövervakning utan tillståndsprövning. I förslaget till ny lag kvarstår nämligen polisens tillståndsplikt.
– Integritetskränkningen att utsättas för ett brott är mycket värre än den för kameraövervakning, sa han

Han påpekade också det märkliga med dagens situation:
– Om vi får en lägesbeskrivning från en helikopter omfattas det inte av kameraövervakningslagen men om vi får samma lägesbild från drönare omfattas det av lagen.

Allt fler kameror
Regeringens särskilde utredare i kamerabevakningsutredningen, Johan Sjöö, pratade om hur sin utredning. Syftet är att åstadkomma förenkling, flexibilitet och verksamhetsanpassning för polisen, som helst ska slippa tillståndsplikt. Johan Sjöös ambition är att nå enighet mellan polisen och Datainspektionen.
– Det är att hitta en lösning som alla kan ställa upp på och jag har hyfsat goda förhoppningar om att kunna göra det, sa han.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson konstaterade att det sitter fler kameror uppe i Sverige nu än någonsin tidigare och beskrev det som en fantastisk utveckling.
– Och det är ingen tillfällighet utan en följd av det mycket strategiska och systematiska arbete som polisen gjort, inte minst genom Joakim Söderström, sa han.

Joakim Söderström, är nationellt ansvarig för polisens kameraövervakning, men lämnar myndigheten i april för att tillträda tjänsten som VD för Säkerhetsbranschen.

Morgan Johansson talade också om hur det kommer att examineras allt fler poliser framöver och han tror att det ökade terroristhotet är en anledning till en större acceptans för kameror.
– Men det viktiga är att vi får dem på plats så vi kan bekämpa brottsligheten mer effektivt, sa han.

För enkelt att kapa ID
Validas VD Henrik Carlbark intog scenen på eftermiddagen och avhandlade där hur GDPR och behandling av personuppgifter påverkar möjligheter till bakgrundskontroller. Han avlöstes av Jan Olsson, på Polisens Bedrägericenter,  som berättade om hur enkelt det är för kriminella att kapa personers ID. Uppgifter stjäls genom gigantiska dataintrång mot stora sajter och uppgifterna säljs sedan vidare. Jan Olsson påpekade bland annat ID-korten inte är tillräckligt tillförlitliga och att många banker skulle kunna kraftigt minskat bedrägerier mot sina kunder genom ökad säkerhet.

– Jag kan halvera brottsligheten på ungefär två millisekunder om jag hade fått verktygen. Men vi måste samarbeta, avslutade han.

Paneldebatt
Dagen avslutades med en paneldebatt med Johan Pehrson (L), Kristina Axén Olin (M) och kriminologiprofessorn Janne Flyghed. Den senare var evenemangets störste kamerakritiker och menar att kameraövervakning inte är brottspreventivt på offentlig plats.

– Integriteten har mer och mer gått på lunch. Varje gång det blivit en konflikt mellan effektivitet och integritet så har integriteten fått ta ett steg tillbaka, sa han.

Både Johan Pehrson, Kristina Axén Olin och publiken kom med mothugg och pekade till exempel på att många yrkeskriminella grips tack vare säkerhetskameror. De enades dock i att det behövs mer forskning på området.