Genom att följa nedanstående tips kan du skydda dig mot säkerhetshot när du julhandlar på nätet:

1. Erbjudanden från din favoritbutik: Antalet skräppost ökar varje år – konsumenter får e-post som erbjuder ”exklusiv shopping” och ”förmånliga rabatter” från avsändare som ofta inte har något som helst att göra med den riktiga e-handelsbutiken. Inte sällan innehåller mejlet länkar till skadlig kod som med lite otur - beroende på hur webb- eller mejlläsaren är konfigurerad och uppdaterad - kan laddas ner och köras utan att användaren märker detta. Klicka alltså inte på länkar i mejl för att beställa saker utan öppna hellre en ny flik eller ett nytt webbläsarfönster och gå till sajten direkt. Om du absolut vill svara på erbjudande via mejl, använd en e-postadress som du inte använder så ofta istället för din huvudsakliga adress. Var dock medveten om att avsändaren – som i många fall är en spammare - då får information om att din e-postadress existerar och används.

2. Hot i sociala medier: Sociala nätverkssajter är bland de mest besökta på nätet. Var dock på din vakt om du får en inbjudan från en ”vän” som ber dig att titta på bilder, ta del av speciella erbjudanden eller spela spel. Ofta är det ett försök till att få en användare att klicka på länkar som innehåller skadlig kod.

3. Presentkort: Presentkort är ofta en uppskattad julklapp. Se dock till att kortet du köper på nätet är giltigt. Dubbelkolla med säljaren/butiken och använda PayPal när du gör ditt inköp. Om butiken ber dig att mejla in din order tillsammans med kontokortnummer eller inte godkänner PayPal, kan det vara läge att köpa presentkort i någon annan butik.

4. Inköp och betalning: Nätfiskare letar ofta efter personlig information så som kreditkortsnummer. Får du e-post från Tradera, PayPal eller liknande sajter som säger att din betalning inte kan genomföras eller att de behöver mer information föra att utföra betalningen, ska du vara misstänksam. Logga i så fall in på ditt konto och klicka inte på några länkar i mejlet. Se till att sidan du besöker är säker innan du ger ut bankinformation eller kreditkortsnummer. Lita inte på en sida bara för att den utger sig för att vara säker.

5. Elektroniska julkort: Ett elektroniskt julkort eller videohälsing som sänder dig vidare till en länk eller ber dig att ladda ner Adobe Flash, någon annan typ av animation, PDF eller videcodec, installerar ofta virus eller skadlig kod på din dator. Utgå från att suspekta länkar, flashvideor, animationer och PDF-kort innehåller virus eller skadlig kod.

6. Hot via leveransföretag (exempelvis Ryska Posten och Bring): Denna typ av hot utger sig ofta för att vara ett vänligt meddelande i form av ”Vi försökte leverera ditt paket, men kunde inte nå dig. Vänligen klicka här för att boka om din leverans”. Om du väntar på ett paket eller en leverans, kontakta företaget per telefon eller via deras webbplats, aldrig via länkar från ett mejl.

7. Julrelaterade spel och videor: Var på din vakt för alla typer av ”klicka här”-meddelanden associerade till julrelaterade spel och videor. Klicka inte på suspekta länkar, de kan i sin tur installera virus och skadlig kod. För att kunna titta på videor, blir du ofta ombedd att aktivera en ”plug-in” och vänta på nedladdning som i många fall installerar skadlig kod på din dator.

8. Populära sökningar på Google: Även om Google och andra sökmotorer har vidtagit åtgärder för att få bort webbadresser som innehåller skadlig kod, kan sökningar av populära ord som ”jul” fortfarande resultera i länkar som innehåller virus eller skadlig kod. Försäkra dig om att din dator är uppdaterad med det senaste virusskyddet och tillgängliga uppdateringar.

9. Insamling av mejladresser: Bedragare arbetar ofta i december för att samla ihop mejladresser som de sedan använder i januari när julhetsen lugnat ner sig. E-post som länkar till eller skickar vidare till sidor som laddar ner trojaner är som vanligast under november och december.

Det är alltid viktigt att vara på sin vakt mot e-post och länkar som ser suspekta ut, inte minst i juletider. Bedragare och nätfiskare letar ständigt efter nya sätt att lura konsumenter, särskilt nu när användandet av Facebook har nått nya rekord och allt fler letar efter erbjudanden och rabatter inför julhandeln. När man handlar på nätet, är det viktigt att veta vad som gäller. Utgå alltid från att e-post som direkt eller indirekt frågar efter dina kontokortsuppgifter är skadlig. Dubbelkolla ditt banksaldo då och då – särskilt i januari – för att se om det dragits pengar eller gjorts betalningar som du inte känner igen.