Den så kallade rättskedjan består av polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Hur en enskild myndighet styrs påverkar ofta kedjans övriga aktörer. Riksrevisionen granskar nu om styrningen av myndigheterna i rättskedjan har ett tillräckligt tydligt helhetsperspektiv.

– Granskningen kommer bland annat att undersöka om strukturer och rutiner skapar förutsättningar för avstämning inom Justitiedepartementet, mellan departementet och de ansvariga myndigheterna, samt mellan myndigheterna, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Riksdagens mål för kriminalpolitiken om att minska brottsligheten och öka människors trygghet förutsätter en effektiv rättskedja, som omfattar polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Dessa myndigheter sorterar under Justitiedepartementet, och har för 2018 ett totalt anslag på ca 42 miljarder.

Myndigheterna inom rättskedjan påverkas av varandras arbete och är delvis beroende av varandra för att kunna genomföra sina uppdrag. Det gör att satsningar, uppdrag eller reformer för en myndighet även kan påverka andra myndigheter i kedjan.

"Det finns indikationer på att styrningen av dessa myndigheter inte alltid tagit hänsyn till dessa kedjereaktioner, och samverkan inte alltid fungerat optimalt", skriver Riksrevisionen.

Granskningens syfte är bland annat att undersöka om regeringen, Regeringskansliet och de berörda myndigheterna i sin styrning har haft ett helhetsperspektiv på rättskedjan. Granskningen kommer särskilt fokusera på resursfördelning och prioriteringar.