Efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 kritiserades regeringen och regeringskansliet av Katastrofkommissionen för att helt sakna en organisation för att hantera allvarliga kriser utomlands. Under de dryga tio år som förflutit sedan dess har en helt ny organisation utvecklats i syfte att hantera större kriser utomlands.

år 2010 trädde lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser i kraft. Lagen innebär att staten, under vissa förutsättningar, har ett ansvar att genomföra en konsulär katastrofinsats utomlands. Enligt regeringen har UD och utlandsmyndigheterna nu en god beredskap för att hantera sådana kriser.

Enligt Riksrevisionen finns det flera skäl att granska den konsulära krisberedskapsorganisationen: myndigheternas förmåga att hantera kriser har stor betydelse för allmänhetens förtroende för staten, den befintliga organisationen har aldrig granskats av någon oberoende part och antalet svenskar som potentiellt kan drabbas av kriser utomlands ökar.

Syftet med granskningen är att bedöma om den konsulära krisberedskapsorganisationen har förutsättningar att effektivt hantera en större kris utomlands, samt om resurserna inom organisationen används effektivt.

Granskningen fokuserar på utrikesförvaltningens krishanteringsförmåga och omfattar regeringen, Regeringskansliet (UD), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samt utlandsmyndigheterna (ambassader och konsulat).

Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i juni 2016. Ulf Bengtsson är ansvarig riksrevisor.