Syftet med uppdraget är att se över behoven av och inriktningen på de åtgärder som behöver vidtas inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. Regeringen menar att målet är "långsiktiga regelverk och tydligare ansvarsfördelning".
– Utredningen ska se över vem som gör vad och när, för när krisen inträffar ska ansvaret vara glasklart. Sjukvården måste vara redo också för morgondagens kriser, säger socialminister Annika Strandhäll.
Utredningen ska ta fram en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska utvecklas på kort och lång sikt.
I uppdraget ingår att lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera allvarliga händelser bör utvecklas på lång sikt. Utredaren ska även säkerställa att det finns ett ändamålsenligt regelverk för dessa situationer samt vid behov förtydliga statens, landstingens och privata aktörers ansvar. Utredaren ska också se över om samarbetet mellan olika nivåer behöver stärkas, exempelvis behov av förändrad lagstiftning och andra regleringar.
Utredningen ska bland annat se hur vården klarar:
- Allvarliga kriser både i ett normalläge men också i ett läge av förhöjd beredskap, däribland krig, samt hur denna förmåga kan utvecklas.
- Hälsohot. Det omfattar smittsamma sjukdomar, men också biologiska, kemiska och radionukleära hot som sprids avsiktligt eller oavsiktligt. Det kan exempelvis gälla kemiska utsläpp eller en kärnkraftsolycka med utsläpp av radioaktiv strålning. Antibiotikaresistens är ett hälsohot som regeringen prioriterar särskilt.
- Läkemedelsförsörjningen. Sedan den förra regeringen avvecklade apoteksmonopolet finns inte en samlad aktör som kan hantera detta, vilket måste lösas. Om krisen eller kriget kommer måste svenskarna kunna lita på att nödvändig medicin finns tillgänglig. Utredningen ska även se över hur tillgången till annan nödvändig sjukvårdsmateriel kan säkras.
- Beroende av andra sektorer, exempelvis vatten- och elförsörjning som blivit särskilt tydligt i och med sommarens värmebölja och torka.