– Den grova organiserade brottsligheten har blivit mer komplex och består av flera personer och en mängd olika brott som kan länkas till varandra. Reglerna har i stort varit oförändrade sedan 40-talet. Vi måste modernisera lagstiftningen för att brottmålsprocessen ska passa även de stora brottmålen, säger inrikesminister Anders Ygeman.

Regeringen har utsett hovrättspresidenten Fredrik Wersäll att analysera vilka förändringar av svensk processrätt som behövs för en bättre hantering av stora mål med bevarade krav på rättssäkerhet.

Utvecklingen av stora och komplicerade brottmål har inneburit betydande påfrestningar för såväl polis, åklagare och domstolar som enskilda personer som berörs. Utredaren ska också särskilt överväga behovet av att kunna använda dokumenterade förhör i större utsträckning i brottmålsprocessen och lämna lagförslag.

– Det här skulle exempelvis ge möjligheten att redan första gången du
vittnar kunna göra en inspelad intervju som kan användas i rätten. Det skulle göra att målsägare och vittnen inte behöver återkomma flera gånger långt senare, säger inrikesminister Anders Ygeman.

En analys med mycket brett mandat för utredaren att föreslå vilka åtgärder för att förbättra hanteringen av stora mål som bör utredas närmare.

Utredaren är fri att föreslå förändringar även i grundläggande rättsprinciper som t.ex. omedelbarhetsprincipen.

Med utgångspunkt i denna analys är det regeringens avsikt att lämna tilläggsdirektiv till utredningen avseende de åtgärder som bör leda till lagförslag.

Till sin hjälp i denna del har utredningen dels en expertgrupp med representanter från myndigheter och Advokatsamfundet, dels en referensgrupp med 25 representanter från myndigheter inklusive domstolar.

Uppdrag att överväga om det bör införas utökade möjligheter att använda dokumenterade förhör med målsägande, vittnen och misstänkta som tagits upp före huvudförhandlingen som bevisning i domstol och i så fall lämna lagförslag.

Huvudregeln i svensk rätt är att förhörspersoner hörs personligen inför domstolen vid huvudförhandlingen. I exempelvis Danmark finns dock regler om upptagning av förhör vid domstol inför huvudförhandlingen (under förundersökningen) i syfte att förhöret sedan ska kunna användas vid förhandlingen.

Till sin hjälp i denna del har utredningen en expertgrupp med representanter från myndigheter och Advokatsamfundet.

Svensk brottmålsprocess styrs av principerna om åtals- och förundersökningsplikt samt om muntlighet, omedelbarhet och koncentration i domstol. Principerna kom till i samband med att rättegångsbalken infördes 1948 och har inte ändrats annat än i mindre avseenden sedan 1940-talet.

För de brottsbekämpande myndigheterna och domstolar är frågan om hanteringen av stora och komplicerade förundersökningar och mål en högt prioriterad fråga.