Just nu funderar förre rikspolischefen Stefan Strömberg på vad han skall göra åt bluffakturor. Han gör det på regeringens uppdrag som särskilt tillkallad utredare.

Vill man vara elak kan man säga att det som polisen inte har klarat av de senaste tio åren vill justitieministern lösa genom att bland annat skapa nya lagar. Men egentligen är det ganska enkelt – använd den lagstiftning som finns mot bedrägerier, utpressning och ocker.

I direktiven till utredningen konstateras inledningsvis att "fakturabedrägerier orsakar kostnader och andra besvär för företagen" samt att det "kan leda till att företagens konkurrenskraft och tillväxt försämras". Detta har företagare känt till i årtionden. De har lurats att tillsammans betala miljardbelopp för varor och tjänster som de aldrig beställt eller fått. De hade nog varit glada om polis och åklagare tagit problemen på allvar redan när bedrägerierna tog fart.

För de flesta företagare är det allvarligt att bli av med tio tusen kronor och de undrar säkert varför det skall behöva ta tio år innan någon bryr sig. Man behöver inte vänta på motioner till riksdagen. Dagstidningar har berättat om drabbade människor under en följd av år.

Svensk Handel fick i slutet av 1990-talet in rapporter om 30-50 falska fakturor i månaden. För några år sedan låg motsvarande nivå på 3000- 5000 i månaden. För att varna företagare och även andra samlade organisationen bedragarna i en lista, som finns tillgänglig på internet.

Falska fakturorfår alla, företag, privatpersoner, organisationer, statliga myndigheter, kommuner och landsting. En del upptäcker det inte, en del gör det och alltför många blir rädda och betalar. Ja, även polisen har drabbats och betalat.

Ett skäl till utredningen sägs vara att det är svårt att bedöma hur omfattande problemet är. Det är lätt att inse att det är omfattande. Det borde räcka. åtgärderna är förmodligen de samma om det är stort, större eller enormt stort. I klaras endast 2 procent av fakturabedrägerierna upp och bedragarna blir dömda i domstol. I kommittédirektiven står också att de här brotten kan ingå i den organiserade brottsligheten. Det borde inte vara någon tveksamhet om detta. Bevis finns sedan flera år tillbaka.

Myndigheterna kan redan idag göra mycket mer för att skydda privatpersoner mot bedragarna. Bolagsverket har långsamma och bristfälliga kontroller av styrelser. Det gör det lätt för bedragarna. Tidigare styrelseledamöter finns kvar sedan de lämnat eller företaget bytt ägare. Och fortfarande händer det att personer placeras i styrelser för bluffbolag utan att veta om det. Med e-legitimation och bank-id borde styrelseförändringar kunna ske omgående och betydligt säkrare. Det är också verkets ansvar att få bort systemet med så kallade målvakter.

Bedrägerier i samband med telefonabonnemang är ett växande problem. Post- och Telestyrelsen kräver att telefonabonnemang skall kunna flyttas inom tre dagar. Skriftliga fullmakter har blivit i princip omöjliga. Och muntliga fullmakter kontrolleras inte.

Bedragarna kan mycket enkelt kontakta kundens operatör och uppge att kunden bett om att abonnemanget skall flyttas. Detta har i många fall lett till att kunden blivit helt utan ett abonnemang. För kunder med trygghetslarm kan detta innebära skillnaden mellan liv och död.

Bedragarna hotar gärna med Kronofogden. Och redan vid ansökan om betalningsföreläggande gör Kronofogden informationen synlig för alla när det gäller företag. För privatpersoner krävs att ärendet skall vara behandlat. Ge företagare samma rättssäkerhet.

Bedragarna hotar också med stämning fast det vet att de inte har en chans att vinna. Och de kommer heller aldrig till rättegången, om den blir av. Men de flesta företagare blir rädda för hoten och betalar. Tingsrätterna måste hitta ett sätt att motverka okynnesstämningar.

Låt konsumentvägledare hjälpa även småföretagare som drabbas av bluffakturor. Av den närmare miljon privata företag i Sverige drivs mer än hälften som enmansföretag.
De företagarna är lika sårbara som privatpersoner.

Det är inte nödvändigt med ett års utredande för att skapa nya lagar. Redan i direktiven finns insikten om problemen. Nuvarande lagstiftning räcker. Se till att den används och låt myndigheterna, inom ramen för sina nuvarande uppdrag, göra det säkrare för både företagare och privatpersoner.

Dick Malmlund
Säkerhetsexpert, f d säkerhetschef på Svensk Handel