Två saker var i fokus när tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och Securityuser.com arrangerade Trygghetskamerans dag under onsdagen: forskningens syn på säkerhetskamerors brottsförhindrande effekt samt vilka förväntningar som finns på den nya kameraövervakningslagen. Flera talare berörde också terrorattacken på Drottninggatan.

Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson inledde med att jämföra debatten om säkerhetskameror med den som fanns om hastighetskameror en gång i tiden: nu finns knappast något motstånd kvar mot hastighetskameror, eller "plåtpoliser" som han kallade dem. Björn Eriksson tror att polisen kommer att få börja använda kameraövervakning i större utsträckning framöver.

Ingen totalförändring av lagen
Susanne Kaevergaard är regeringens utredare av kameraövervakningslagen och kommer att lägga fram sin utredning den 16 juni. Hon får inte berätta hur den kommer att se ut men under Trygghetskamerans dag betonade hon de ramar hon har att förhålla sig till.

– Uppdraget har inte varit att helt slopa den nuvarande lagen eller i grunden förändra den och helt ta bort tillståndskravet. Vissa av de frågor som nu lyfts i media och som polisen pekar på har inte framförts i utredningen eller vid mina möten med experter från polisen, sa hon.

Kameror och polisinsatser – en effektiv mix
Eric Piza, kriminolog och forskare vid John Jay Collage of Criminal Justice, var huvudtalare under Trygghetskamerans dag och berättade om sin egen forskning som bland annat visar hur säkerhetskameror har signifikant positiv preventiv effekt på bilstölder. Hans huvudbudskap var att polisinsatser kombinerat med kameror kan vara en effektiv mix när det gäller att minska våldsbrott.

Efter honom talade forskarna Markus Lahtinen och Benjamin Weaver om att den svenska polisen har dåliga förutsättningar för att bli skickliga kameraoperatörer eftersom det är stor rotation på vilka som arbetar.
– Det tar 6-12 månader att träna upp en fullgod operatör och de förutsättningarna har inte polisen haft, sa Markus Lahtinen.

Jobbade under terrordådet
Niclas Cannerfelt, funktionsansvarig på Trygghetscentralen, visade klipp från tv-programmet Tunnelbanan och berättade att 96 personer förhindrades från att begå självmord i Stockholms kollektivtrafik under 2016. Han berättade även om hur Trygghetscentralen arbetade vid terrordådet på Drottninggatan.

– Vi fick ganska tidig information om att gärningsmannen var på väg ner i tunnelbanan. Jag sa till vår väktare som sitter och bevakar vårt system i kamerarummet att avbryta allt och söka efter felbeteende på T-centralen. Min tanke var att gärningsmannen skulle gå ner och skjuta människor.

Mobiler största integritetshotet
Martin Gren, en av grundarna av Axis, visade upp exempel på hur säkerhetskameror förhindrar brott, bland annat i Chicago, Argentina och i Colombia.

– I dagens debatt handlar det bara om att vi ska ha en massa nya poliser. Man kanske kan göra polisen effektivare i stället genom att utrusta dem med den senaste teknologin och använda den på ett effektivt sätt, då tror jag att vi får mycket mer "bang for the buck", sa han.

Säkerhetskonsulten Dick Malmlund var kanske den som gick allra hårdast till attack mot integritetshänsyn på bekostnad av kameror och säkerhet och påtalade det orimliga i att säkerhetskameror som sitter i gångarna på åhléns är lagliga, medan kameror som sitter i gångarna på NK är olagliga på grund av att det finns många olika aktörer i det senare varuhuset.

Han menar också att mobiltelefoner är ett större hot mot den personliga integriteten än säkerhetskameror.

– Det var inte en trygghetskamera som filmade gruppvåldtäkten i Uppsala och lade ut den på internet och det var ingen trygghetskamera som tog bilder på överkörda offer på Drottninggatan. Det var mobiltelefoner, sa han.

Hoppas på 5 000 kameror
Sist ut av talarna var Joakim Söderström, polisens nationella projektledare för kameraövervakning. Han menar att polisen har enorm nytta av kameraövervakning och hoppas att den nya kameraövervakningslagen ska ge bättre förutsättningar för polisen.

– Det här blir den tredje lagen på kort tid och någon gång måste det hamna rätt. Det som politikerna upplever sig beställa måste levereras. Det är inte orimligt att ha 5 000 säkerhetskameror utspridda i landet om SL har 5 000 i tunnelbanan.

I dag har polisen tillgång till cirka 120 kameror i hela landet.

Dagen avslutades med en debatt där Annika Hirvonen Falk (MP), Helene Peterson (S), Pål Jonsson (M), samt säkerhetskonsulten Dick Malmlund och Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson medverkade.

Trygghetskamerans dag återkommer i ny tappning den 21 mars 2018 och tar då ett bredare grepp om trygghetsfrågor och kommer inte bara att handla om kameror. Eventet kommer då att döpas om till Trygghetens dag.