2014-03-19

Polisens fokus på återfallsförbytare har gett resultat

Livsstilskriminella rapporteras och döms för fler brott sedan polisen inledde sin särskilda satsning för tre år sedan. Ett mer strukturerat och enhetligt arbetssätt har gett resultat, enligt rikspolischef Bengt Svensson.
Polisens nationella satsning mot livsstilskriminellas brottslighet har lett till ett effektivare och mer enhetligt arbetssätt över hela landet – med nolltolerans. Det är slutsatsen i den rapport rikspolischef Bengt Svenson i tisdags lämnade över till regeringen. Rikspolisstyrelsen och landets polismyndigheter har arbetat med ett regeringsuppdra som gått ut på att minska livsstilskriminellas brottslighet under 2011, 2012 och 2013. Målet har varit att bli bättre på att identifiera livsstilskriminella och att vidta åtgärder för att minska deras brottslighet. Nu har slutredovisningen överlämnats till regeringen.
– Livsstilskriminella står för en oproportionerligt stor del av den totala brottsligheten och skapar otrygghet i samhället. Därför är det viktigt med ett målinriktat och effektivt arbete mot denna brottslighet, säger rikspolischefen Bengt Svenson.
Polismyndigheterna har inriktat sitt arbete mot de mest brottsaktiva individerna genom så kallade fokuslistor. Med fokuserade insatser och mer offensivt polisarbete har det inneburit minskade möjligheter för de mest brottsaktiva individerna att fortsätta med brottslighet i samma utsträckning som tidigare.
– Polisens arbete på området har utvecklats och prioriterats högre. I hela landet har vi nu en nolltolerans mot de mest brottsaktiva livsstilskriminella och rapporterar dem för fler brott.

Mer enhetlig insats
Polisen har alltid arbetat mot denna brottslighet men det som har varit nytt med satsningen är ett mer enhetligt och systematiskt arbetssätt. Med en nationell vägledning baserad på beprövad erfarenhet har framgångsrika arbetssätt spridits i landet. En del av satsningen har också inneburit att det genomförts motiverande samtal för att hjälpa personerna vidare till vård och behandling. Samverkan har utvecklats med bland annat kommuner, landsting, åklagarmyndigheten och Kriminalvården.

En utökad och fördjupad samverkan med främst kommunerna bedöms vara en framgångsfaktor för långsiktigt hållbara resultat av de polisiära insatserna.
– Samverkan är en förutsättning för ett hållbart arbete mot livsstilskriminellas brottslighet, och den går att utveckla ännu mer, säger Klas Johansson, länspolismästare vid Polismyndigheten i Skåne och ansvarig för den nationella satsningen.

Siffror för 2013 visar att satsningen ledde till 1050 gripanden, 1625 meddelade domar och 286 vårdinsatser. Motsvarande siffror för 2012 var 1238 gripanden, 1329 meddelade domar och 317 vårdinsatser. Med livsstilskriminella avses den grupp personer som notoriskt begår nya brott. De står för en stor volym mängdbrott, ofta i kombination med ett pågående missbruk av alkohol och narkotika. Missbruket leder många gånger till ny kriminalitet. Denna kategori kriminella personer är en liten del av alla brottslingar, men står för en oproportionerligt stor andel av den sammanlagda brottsligheten. De är inte sällan kända i sin närmiljö.
Nyhet från
Rikspolisstyrelsen

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng