– Hatbrott är resultatet av bristande respekt för människors lika värde. Det är därför viktigt att polisens förmåga att identifiera och utreda dessa brott utvecklas, säger justitieminister Beatrice Ask i ett pressmeddelande från regeringen. Nu vill regeringen att kunskapen inom polisen om hatbrott stärks samt att förmågan att upptäcka och utreda brotten utvecklas. Det ska bland annat ske genom att exempel på framgångsrikt polisarbete mot hatbrott tas tillvara och sprids.
– Arbetet med att bekämpa hatbrott är viktigt och arbete pågår redan för att förbättra och utveckla arbetsmetoder. Omorganisationen av polisen från 2015 bidrar också till att lättare kunna införa nationella enhetliga arbetsmetoder, säger Eva Fredriksson, enhetschef på Rikspolisstyrelsen.
Regeringen vill också att polisen ökar sin samverkan med intresseorganisationer och grupper som är särskilt utsatta för hatbrott, för att stärka förtroendet för Polisen. Målet är att få fler utsatta att våga anmäla. Uppdraget ska redovisas senast den 27 februari 2015.

FAKTA/ Polisens arbete mot hatbrott. Polisen arbetar för att redan vid polisanmälan, bland annat de som svarar på 114 14, ta reda på om brott har hatbrottsmotiv. Flera lokala polismyndigheter har speciella hatbrottsutredare och projekt för att öka kunskaperna om hatbrott. Många lokala polismyndigheter samarbetar med till exempel kommuner, skolor, företag och ideella organisationer. Kriminalunderrättelsetjänsten vid de lokala polismyndigheterna kartlägger brottsligheten för hatbrott och gör hot- och riskbedömningar inför till exempel demonstrationer då det finns risk för hatbrott. Sedan 2001 lär sig poliser under grundutbildningen hur man identifierar och utreder hatbrott.