Ett viktigt skäl för att ombilda Polisen till en sammanhållen myndighet var att utredningsverksamheten under flera år haft en negativ resultatutveckling. De åtgärder som Polisen har genomfört kopplat till omorganisationen har hittills inte påverkat resultaten men det är för tidigt att bedöma vilken effekt de kommer att få. Statskontoret konstaterar dock att en majoritet av åklagarna anser att förmågan att utreda brott har försämrats till följd av omorganiseringen och bland medarbetarna är det få som tror att utvecklingen kommer att vända.

Ledningens beslut får inte alltid genomslag
Statskontorets utvärdering visar att centralt fattade beslut inte alltid får genomslag. Den interna styrningen inom Polisen brister i samordning, analys och förankring. Det leder till att prioriteringar förskjuts nedåt i organisationen och ledningen har inte kontroll över i vilken utsträckning besluten genomförs och vilka resultat de leder till. Statskontoret bedömer att Polisen behöver vidta åtgärder för att målen för omorganisationen ska kunna nås.

– Polismyndigheten behöver bättre utnyttja de möjligheter den nya organisationen ger. För att styrningen ska få genomslag krävs att den utgår från ett helhetsperspektiv och att Polismyndigheten prioriterar, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Bättre förutsättningar för lokalt polisarbete
Ett av målen med reformen är en mer tillgänglig polis närmare medborgarna. Statskontoret bedömer att förutsättningarna för det lokala polisarbetet har stärkts. Men för att på sikt nå målen för reformen behöver Polismyndigheten även fortsatt stödja de lokala cheferna, involvera medarbetarna och se till att det lokala arbetet kan bedrivas långsiktigt. Den nya funktionen områdespolis behöver definieras tydligare.