- 69 procent (drygt 4 310 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv.
- 10 procent (nästan 640 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv.
- 8 procent (drygt 490 anmälningar) ha islamofobiska motiv.
- 8 procent (knappt 490 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv.
- 4 procent (knappt 270 anmälningar) ha antisemitiska motiv.
- 1 procent (drygt 70 anmälningar) ha transfobiska motiv.
Andra motiv som uppvisar en noterbar ökning är det islamofobiska och det antisemitiska motivet som ökat med 50 respektive 38 procent jämfört med 2013. Hatbrottsanmälningar med sexuell läggning som motiv ligger på samma nivå som 2013 men har totalt sett minskat med 18 procent de senaste fem åren.
Få personuppklaras
Av alla ärenden med identifierade hatbrottsmotiv som anmäldes under 2013, påbörjades en utredning i 59 procent av fallen. Personuppklaringen var 5 procent, vilket är samma nivå som 2013. En möjlig förklaring kan vara att många brott begås av okänd person på allmän plats. Det är alltså svårt att knyta en gärningsperson till brottet.
– Att personuppklaringen är låg är inte unikt för hatbrott, säger Carina Djärv, utredare på Brå. De brottstyper som till största del ingår i hatbrottsstatistiken har en personuppklaring på mellan 0 och 6 procent, även utan hatbrottsmotiv.
Enligt Brås nationella trygghetsundersökning, NTU 2014, var det fler kvinnor än män som utsattes för antireligiösa hatbrott under 2013: 62 procent kvinnor jämfört med 38 procent män. Vid utsatthet för homofobiska hatbrott var könsfördelningen den omvända, 57 procent var män medan 43 procent var kvinnor. Vid utsatthet för främlingsfientliga hatbrott var könsfördelningen jämn, ungefär 50 procent vardera för kvinnor respektive män.