Den grova brottsligheten har ätit sig in i den breda samhällskroppen i Sverige. Vi har exempelvis sett kraftiga ökningar av antalet brott inom välfärdssektorn. Det kanske inte är så konstigt egentligen.
Inom välfärdssektorn finns ett stort flöde av offentliga resurser för omsättning, vilket attraherar kriminella som vill skära till sig delar av kakan. Det handlar i praktiken om lönegarantier, om bluff med CSN och om bluff med assistansbolag. Det finns mängder av områden där den grova brottsligheten äter sig in i samhället.
Mer pang för pengarna
Om man lägger ihop detta med den mer spektakulära brottsligheten och den ofattbara utvecklingen med sprängningar och skjutningar i vårt land står det klart att det behöver göras stora insatser på bred front för att vända utvecklingen i landet.
Det räcker inte med att vi under den här mandatperioden tillskapar den största ökningen av polisen i Sverige någonsin under en mandatperiod. Eller att hela rättsväsendet brutto kommer få tillskott en bra bit över 10 miljarder under samma tid.
Vi måste få ut mer av de skattemedel som satsas – mer pang för pengarna som går till varje individuell myndighet. Politiken är fortfarande lite valhänt i att formulera mål och uppföljning kring polisens verksamhet, men vi kan tillskapa rimliga tvångsmedel och relevanta straffpåföljder. Det är obegripligt att vi fortfarande använder ett straffrättssystem med stora mängdrabatter för oönskade beteenden, och knappt mätbara effekter på konsekvenser för den som närmast maniskt ständigt begår nya brott. Dagens lagbok är skapligt välavvägd för 98 procent av befolkningen, men lika irrelevant för de kvarvarande 2 procent av människorna som vi delar samhällsbygget med.
Effektivisera myndighetssamverkan
Sverige behöver utöver detta en verkligt effektiv samverkan mellan brottsbekämpande myndigheter och alla andra myndigheter med vilka grovt kriminella sannolikt har kontakt. Inte minst behövs lokal samverkan med kommunala upphandlare, bostadsbolag, socialtjänst och tillståndsgivare. Samverkan har det dock talats om väldigt länge i riksdagen, framför allt som en fråga om att lätta på sekretessen mellan relevanta myndigheter och sedan fortsatt om detta kombinerat med en mer operativ samverkan. Det kräver dock en stark politisk styrning. Risken är annars att det blir för spretigt och att de självständiga myndigheterna drar åt olika håll.
För något år sedan granskade Riksrevisionen den svenska myndighetssamverkan mot grova brott och fann just att verksamheten lämnats vind för våg avseende styrning av verksamheten. Det ska dock ärligt sägas att den existerande samverkan genererat både starkare underrättelseverksamhet och de facto en del imponerande praktiskt samordnade operationer mot grov brottslighet.
Låt polisen besluta
Om regeringen saknar vilja till kraftfull ledning av samverkan menar Liberalerna att det är viktigt att ge polisen ett tydligare ansvar att leda detta. Alla myndigheter har ju sina respektive uppdrag som är viktiga för respektive generaldirektör med medarbetare.
Skatteverket tycker så klart att deras uppdrag är viktigast. Låt säga att Skatteverket har ett antal möjliga misstänkta fall av skattefusk eller annan kriminalitet framför sig då vill man nog gärna ta det ärende som kan ge mest pengar till staten. Deras ”primära” uppdrag är ju att minska skattefelet och dra in så mycket pengar som möjligt till staten.
Men polisen borde kunna peka på att om Skatteverket istället går på exakt den ”här” misstänkte skattesmitaren, trots extremt komplicerat och betydligt mindre skatteundandragande, så kan i detta fall en grovt kriminell slås ut. Om det är en person som dessutom kontrollerar flera grenar av organiserad brottslighet i en viss region kan det vara väldigt mycket mer värt än ett annat direkt pekuinärt mer omfattande ärende som i det här läget måste prioriteras lägre. Självklart ska all ekonomisk brottslighet bekämpas, men låt polisen säga vad som är viktigast. Då kan Skatteverket bidra till att på ett bättre sätt slå undan benen för den organiserade brottsligheten så länge statens resurser är begränsade.
Hyvla ner trösklar
Det är viktigt att fortsätta att hyvla ner trösklar av sekretess mellan statens olika myndigheter. Det finns ännu mycket att göra utan att på avgörande sätt passera proportionalitetens eller integritetens gränser. För att bättre motverka kriminalitet välfärdssystemen bör alla utbetalningar från det offentliga till enskilda göras via ett och samma transaktionskonto, oavsett vilken myndighet som fattat beslutet. En utredning har nyligen föreslagit detta för utbetalningar från statliga myndigheter, men det är viktigt att även utbetalningar från kommuner och regioner på sikt ingår i ett sådant system. Genom ett samlat transaktionskonto blir det mycket lättare att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar. Rätt skatt in, rätt ersättningar eller bidrag ut. Enkelt, transparent och svårt att bedra.
Johan Pehrson
Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson för Liberalerna