Drönare är obemannade luftfartyg och kan kan väga från några gram till flera ton. De som används i Sverige väger under 150 kilo. Bland användarna finns jordbrukare, mäklare och medieföretag. I framtiden kan de komma att användas av polisen och budfirmor. Dessutom kan relativt avancerade drönarsystem utrustade med kameror köpas av privatpersoner.

Då reglerna för hur säkerheten och integriteten ska garanteras är otydliga genomförs nu en stor EU-utredning kring hur drönare ska integreras både i luftrummet för flyg och i vår vardag.

– Den ansvarsfulla användningen kommer med säkerhet att öka framöver. Men jag är orolig för att den ökade spridningen också kommer att leda till en ökad oreglerad användning av mindre ansvarsfulla företag och personer. Detta kan få betydande konsekvenser när det gäller integriteten för människorna på marken, säger Rachel Finn, forskare som genom Londonbaserade konsultfirman Trilateral Research jobbar på en rapport om civila drönare på uppdrag av EU-kommissione.

Reglerna för användningen av drönare varierar mellan länder. I Sverige måste användare söka tillstånd från Transportstyrelsen om drönaren ska användas i kommersiellt syfte. De bilder som tas från luften får dessutom inte spridas innan de skickats till Försvarsmakten.

Utöver detta behövs tillstånd från Länsstyrelsen för att fotografera från en drönare i luften över offentliga miljöer där det rör sig människor. Detta verkar verkar dock många missat då inte en enda ansökan behandlats sedan Datainspektionen tog över tillsynsansvaret för ett år sedan.

– Det kan ju handla om okunskap om att tillstånden måste sökas, eftersom vi inte känner till att ett enda ärende prövats av landets länsstyrelser under det senaste året. Vad jag vet söktes inte tillstånd innan det heller, säger Nicklas Hjertonsson, jurist på Datainspektionen.

Att få tillstånd för nöjesfotografering över platser där det rör sig människor bedöms som närmast obefintlig då integritetsintresset väger tungt om fotograferingen inte handlar om att förebygga brott eller förhindra olyckor.

– Dessutom ska man ha klart för sig att de som kameraövervakas med drönare oftast inte vet om att de blir övervakade, vilket är en skillnad jämfört med annan kameraövervakning där information vanligen lämnas genom tydlig skyltning, säger Nicklas Hjertonsson.

Att fotografera utan tillstånd kan innebära skadeståndsskyldighet och i mer allvarliga fall böter och fängelse.

Källa: DN