I veckan publicerade den amerikanska organisationen Open Philanthropy Project en omfattande sammanställning av forskningen om hur förändringar i längden på fängelsestraff påverkar brottsligheten i USA. Rapporten omfattar 35 vetenskapliga studier och undersöker tre sätt på vilka längre fängelsestraff kan påverka brottslighet:

• Avskräckning – personer kan tänkas avstå från att begå brott om straffen blir längre.
• Inkapacitering – personer som är inlåsta kan inte begå brott utanför fängelset.
• Eftereffekter – fängelsevistelse kan påverka personers benägenhet att begå brott efter frigivandet.

För att undersöka den avskräckande effekten av längre straff sammanställde Open Philanthropy Project studier som undersökt hur en ökning av minimistraffet för olika brottstyper i flera amerikanska delstater påverkar brottslighet. Organisationen sammanställde också på studier som bland annat undersökt kriminalisering av körning under alkoholpåverkan och en studie som tittade på effekterna av ett tillfälligt upphävande av fängelsestraff i Italien.

Slutsatsen från denna forskning är att förlängda straff i USA ofta inte har någon avskräckande effekt, eller åtminstone att effekten inte är särskilt stor. Enligt Manne Gerell, forskare i kriminologi vid Malmö Högskola, är det dock möjligt att förlängda straff skulle kunna ha en större marginell effekt i länder som Sverige där strafflängden generellt är kortare än i USA.

– Det är troligt att den avskräckande effekten av förlängda straff blir större om man går från 2 till 3 års fängelse än om man går från 7 till 8 års fängelse, exemplifierar han.

Inkapacitering minskar brott
När det gäller inkapacitering sammanställer Open Philanthropy Projects rapport sex studier: en från Italien, en från Nederländerna och resten från USA. Alla dessa studier drar slutsatsen att brottslingar som får kortare fängelsestraff i genomsnitt begår brott utanför fängelset som annars inte hade begåtts.

Effekten av inkapacitering vägs dock upp av att fängelsevistelse i USA, enligt rapporten, tycks göra personer mer benägna att begå brott efter frigivandet.

– Om svenska fängelser har mer fokus på rehabilitering är det inte säkert att förlängda straff skulle få sådana konsekvenser i Sverige, säger Manne Gerell.

Detta medger även David Roodman, som är författaren bakom rapporten från Open Philanthropy Project.

”Om det görs rätt kan fängelser rehabilitera genom att förbereda människor för att komma in på den lagliga arbetsmarknaden. Se på Norge”, skriver han i en bloggpost.