Seminariet "Sverige – en guldgruva för internationella stöldligor" inleddes av Annika Brändström, vd för SSF Stöldskyddsföreningen och Mats Galvenius, vd för Larmtjänst. Galvenius var sedan kvar för paneldiskussion med advokaten Henrik Olsson Lilja, Petra Stenkula från Polisen samt riksdagsledamöterna Anti Avsan (M) och Helene Petersson (S). Seminariet arrangerades av SSF Stöldskyddsföreningen och Larmtjänst och Hasse Aro modererade.

översyn av offentlighetsprincipen
Annika Brändström höll ett öppningsanförande där hon bland annat menade att det bör göras en översyn av offentlighetsprincipen.

– I vårt digitaliserade samhälle finns det stora möjligheter för kriminella att med hjälp av offentliga register kartlägga sina offer. Självklart ska vi vara rädda om offentlighetsprincipen, men vi anser att man måste göra en översyn av denna.

SSF Stöldskyddsföreningen har nyligen beställt en undersökning från Demoskop om bland annat synen på offentlighetsprincipen bland kommunpolitiker och allmänheten.

– 67 procent av kommunpolitikerna ansåg att man måste se över offentlighetsprincipen och utreda vilka förändringar som måste ske. Allmänheten fick samma fråga och där andelen så hög om 83 procent.

Kameraövervakning
Annika Brändström tog också upp hur brottsbekämpning och integritet ska vägas när det gäller kameraövervakning.

– Integritetsfrågorna är oerhört viktiga och ska diskuteras grundligt, men även här måste vi våga ta upp det till diskussion.

även kamerafrågan omfattades av Demoskop-undersökningen.

– 86 procent av medborgarna ansåg att trygghet och effektivare brottsbekämpning skulle prioriteras framför medborgares personliga integritet när det gäller kameraövervakning. Bland kommunpolitiker var denna siffra 75 procent.

Internationella stöldligor
Efter det talade Mats Galvenius om internationella stöldligor. Han berättade att bilstölderna som helhet minskat till följd av bättre säkerhetssystem på bilarna.

– Men det som har exploderat de senaste åren är bildelsstölder. Det rör sig om organiserade ligor som kommer hit och tar delar av bilar.

Galvenius berättade att det skett en femdubbling av stölder av rattar/airbags, huvudstrålkastare och navigationsutrustning/radioenheter de senaste fem åren.

– Bara under de fem första månaderna i år så uppgår de stölderna till drygt hundra miljoner kronor.

De internationella stöldligorna stjäl också bland annat båtmotorer, jordbruksmaskiner, robotgräsklippare, handverktyg och hästsadlar.

– Allt detta skapar otrygghet. Det underminerar tilliten i samhället och det undergräver främlingsfientlighet – även om det ju inte är kopplat till flyktingsituationen och invandring så associeras det med det i sociala medier eftersom det rör sig om internationella stöldligor, sade han.

Flera åtgärder
Mats Galvenius påpekade att Sverige har en geografisk fördel.

– Vi har goda förutsättningar för att komma till rätta med det här eftersom landet ser ut som det gör. Stöldgodsen måste ut ur landet och är ganska få som man passerar. Där skulle man kunna ha ökad polisiär närvaro, inte fullständiga gränskontroller, men om polisen tillräckligt ofta är på plats så kommer det vara en osäkerhetsfaktor.

Spårningsutrustning på stöldbegärligt material kan också vara effektivt, men detta förhindras av lagstiftningen.

– Problemet är att om spårningen sker med ett SIM-kort så räknas det som telefonavlyssning. även om det är min bil och jag säger att polisen ska spåra den så krävs det ett åklagarbeslut, berättade Mats Galvenius.

Tullpersonal saknar befogenhet
Ett annat problem är att lagen begränsar tullpersonalen befogenheter.

– En åtgärd mot dessa stöldligor är att låta tullen titta på utgående gods: det får de alltså inte göra idag! Detta har försäkringsbranschen drivit i 20-30 år, men inget händer. Tullen finns på plats, men har inte befogenhet att titta på utgående gods.

Detta förvånade den socialdemokratiska riksdagsledamoten Helene Pettersson.

– Tullen ska övervaka och kontrollera brottslighet. är det så att tullen inte har befogenheter att kolla utgående gods så är det definitivt en fråga jag tar med mig, sade hon.

Den moderata riksdagsledamoten Anti Avsan hade ytterligare ett förslag kring hur denna typ av brottslighet skulle kunna bekämpas.

– Det finns en riksdagsmajoritet som vill införa brottsrubriceringen "inbrottsstöld" med minimistraff fängelse ett år. Regeringen anser dock inte det, sade han.

Oenighet om hårdare straff
Mats Galvenius framhöll att straffpåföljderna för denna typ av brottslighet är extremt låga i Sverige jämfört med många andra länder i Europa. Han menade att detta delvis kan förklara varför Sverige är hårt utsatta. Petra Stenkula från Polisen höll med om att ändrade påföljder skulle kunna minska brottligheten.

– Dels hårdare straff överlag, men framförallt att bottenstraffet ökas. Detta skulle förbättra våra möjligheter, sa polisen.

Advokaten Henrik Olsson Lilja höll dock inte med.

– Högre straff tror jag inte på. Det går dock att bättre utnyttja de möjligheter som finns genom att påvisa att brottsligheten är organiserad. Där tycker jag att polisen bör förbättra sitt internationella arbete med exempelvis Eurojust, sade advokaten.