Petrus Bolin är ett namn som allt oftare nämns i säkerhetsbranschen. Karriären började i det militära, fortsatte inom polisen, därefter tog arbetet vid som säkerhetsassistent på Reitan servicehandel, som drev Pressbyrån och 7 Eleven, och sedan väntade tjänsten som säkerhetschef på Pressbyrån. År 2005 blev han säkerhetschef på Coop Sverige. Våren 2009 har varit händelserik för Petrus Bolin på flera sätt – dels har tjänsten utökats till koncernsäkerhetschef för KF och Coop, och så har han utsetts till ny ordförande i Handelns Säkerhets Grupp HSG.

När tiningen Detektors utsända träffar Petrus Bolin en förmiddag i juni har en Coop Konsum-butik i Örebro rånats kvällen innan, vilket innebär att han måste avbryta intervjun ibland för att prata med andra journalister i telefonen. Att Örebros lokalradio vill ha honom med i en direktsändning är ju i sammanhanget bara att vänta. Men att redaktören på ICA Nyheter ringer för att fråga vad som hänt är måhända lite förvånande.

- När det gäller säkerhet så existerar ingen konkurrens mellan de stora ”drakarna”, förklarar Petrus Bolin, sedan han berättat för redaktören att rånet hamnar på hans ”Topp 5-lista” vad gäller tillvägagångssätt.

- Detta är ett så kallat kontorsrån; alltså rånarna har väntat ut personalen som redan larmat butiken, och sedan under hot med ett pistolliknande föremål tvingat in dem igen, bundit dem, försökt tillgripa kontanter och försvunnit i en bil som senare visade sig vara stulen. Personalen som rånades har fått krishjälp, och butiken hålls stängd i dag så att alla får tillfälle att prata med en psykolog.

- Det är andra gången på kort tid som just den här butiken rånas. Men det är inte bara Coop som drabbas – bara i går begicks fyra rån i Sverige, utöver det i Örebro var det Willys i Göteborg, samt en restaurang och en kiosk. Det är ingen överdrift att påstå att rånen är ett samhällsproblem, slår Petrus Bolin fast.

102 butiksrån i maj
Preliminär statistik från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, styrker hans ord: Under maj månad anmäldes 102 rån mot butik i hela landet, jämfört med 60 butiksrån under samma period i fjol.I Skåne län ökade butiksrånen från 10 till 25 och i Stockholm från 23 till 34.I Västra Götaland anmäldes 21 butiksrån mot 10 under maj i fjol. Skjutvapen användes i 37 fall.

Lokal hantering
Cirka 400 livsmedelsbutiker är medlemmar i Coop Sverige. Butikskoncepten heter Coop Konsum, Coop Forum, Coop Nära och Coop Extra, samt Coop Bygg. Drygt
8 000 personer arbetar i butikerna. Eftersom det är en stor och landsomfattande organisation måste problemen hanteras lokalt – de personer som driver Coops butiker tar själva ett stort ansvar.

- Vi har utvecklat en lösning tillsammans med Securitas, som vi kallar för Säksupport, vilket innebär att vissa väktare endast arbetar med Coops butiker. De har bland annat fått utbildning så att de kan ta hand om personal som rånats och misshandlats. En av väktarnas viktigaste uppgifter är just att stötta den lokala driften vid allvarliga händelser som rån, förklarar Petrus Bolin.

Bort med kontanterna
För att – så långt som möjligt – få bort kontanterna ur verksamheten påbörjades år 2006 en utrullning av kontanthanteringssystemet Safepay till Coops butiker. Hittills har 90 butiker fått detta och butiken i Örebro var planerad att få det två veckor efter det att rånet begicks. Denna vår har Coop, efter ett pilotprojekt, också tecknat ett avtal med Fujitsu som löper över fem år, gällande ett Loss Prevention system, där en produkt från IntelliQ ingår, vilket kommer att implementeras i samtliga Coops butiker.

- Det här systemet kan avläsa en mängd information om felaktigheter och mönster i kontanthanteringen. För att hantera informationen på bästa sätt har en person anställts på säkerhetsavdelningen med ansvar för detta. Vilket innebär att tio personer nu arbetar med säkerhet på koncernnivå, säger Petrus Bolin.

- Kostnaderna för dessa system är visserligen höga initialt, men på sikt sparar de pengar; vi ser att där de installeras så minskar både svinn och stölder, säger Petrus Bolin.

Nya risker
Merparten av de rån som Coop drabbats av hitintills har varit kassarån, vilka vanligtvis begås av personer som är kunder i butikerna, och som begår många rån inom sitt eget bostadsområde. Planerade rån, som det i Örebro, är enligt Petrus Bolin ovanliga mot livsmedelsbutiker.

- Det här är en annan typ av gärningsmän, sådana som gör en riskbedömning huruvida det är värt att råna just den här butiken. Det handlar om gängkriminalitet i löst sammansatta grupper. De flesta som rekryteras hit är under 21 år. Eftersom det innebär strafflindring i Sverige, så riskerar dessa personer inga längre straff om de åker dit. Det är också vanligt att personer med skulder exempelvis för hasch och andra droger tvingas av gäng till brott för att bli skuldfria, säger han.

Att rånare förflyttar sig mellan stadsdelar innebär också nya risker. Sent på kvällen tar det bara fem minuter att köra till exempel mellan Bromma och Söderort. Och det är svårt för polisen att hitta dessa brottslingar.

- Det finns också en kategori ”idékläckare” som tar procent på bytet, som var fallet i rånet mot postterminalen i Göteborg i början av 2008. Rånarnas mål var 80 miljoner kronor, men insiderinformationen visade sig vara gammal och rånarna fick nöja sig med cirka en halv miljon, det mesta i rikskuponger, berättar Petrus Bolin.

Egoism drabbar detaljhandeln
Egoism är ett personlighetsdrag som brer ut sig i vårt svenska samhälle, menar Petrus Bolin, och det är en utveckling som drabbar detaljhandeln, då den på en mängd olika sätt får klä skott för saker som sker i världen. Dels i form av regionala protester mot enskilda butiker, dels som t ex fallen med den stora kvantiteten kyckling och andra matvaror som under vintern minerades med glasbitar. Detektor har också tagit del av obekräftade uppgifter vilka hävdar att butiksbränderna i Södertälje, som anlades i chipshyllor, var en så kallad rättshaverists verk.

- I skydd av så kallade miljöaktivistorganisationer finns det människor som klistrar etiketter på torskförpackningar som om de avlägsnas förstör hela förpackningen, vilket gör dem omöjliga att sälja, säger han och berättar att det under vintern och våren oftare än tidigare har skett protestaktioner av olika slag.

Att även ”vanliga” medborgare ger prov på reaktioner som saknar proportioner, är något som detaljhandeln fått erfara under senare tid.

- En person med en fashionabel adress i Stockholm skickade foton på döda barn till ledningen för att en butik sålde produkter från Israel. För Coops del så är det dessutom så att vissa personer har svårt att acceptera att koncernen är en vinstdrivande verksamhet, avslöjar Petrus Bolin.

- Allt går snabbt. Tidigare har regionala problem oftast inträffat i korta perioder, men via nya snabba medier, som Facebook och Twitter, kan tusentals personer få information, och regionala problem kan blixtsnabbt bli nationella. Möjligheten finns också för organisationer och verksamheter som tappat marknadsandelar i en upphandling till exempel, att elda på genom lobbyverksamhet ”under cover” för egna syften, säger han vidare.

Kollegialt samarbete
De nya hoten innebär stora förändringar för säkerhetsarbetet; detaljhandeln måste vara beredda på allt från kidnappningar – inte i första hand av vd:arna för livsmedelskedjorna, som är anonyma för det stora flertalet – utan av lokala handlare, till pandemier. Därför har det aldrig varit så viktigt för detaljhandeln som nu att mobilisera sina krafter, anser Petrus Bolin, som i början av år 2009 valdes till ny ordförande i Handelns säkerhetsgrupp, HSG, med för närvarande 31 medlemmar, bl a Axfood, Apoteket, Coop, Ica, Ikea, Reitan servicehandel, H&M, Statoil, Systembolaget och Åhléns. HSG:s övergripande mål är att öka tryggheten för personal och kunder, samt att förbättra ekonomin för medlemsföretagen.

- Vi har alla ett intresse av att minska brotten mot handeln. HSG är en naturlig plattform från vilken vi samarbetar kollegialt. Det är en styrka när händelser utvecklas såsom de gjorde i Södertälje, då det först brann i en Willys butik. Axfoods säkerhetschef, Per Örtenholm, åkte dit på en gång och han rapporterade kontinuerligt om händelserna till oss i Coop, Hemköp och Ica, säger han.

Tre olika grupper inom HSG, med mellan fem och sju medlemmar vardera, är under bildande, som ska arbeta närmare med var sitt område; rån, intern oärlighet, samt externa stölder och inbrott.

- Tanken är att vi i grupperna ska diskutera trender och komma fram till lösningar på problemen genom att dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper, förklarar Petrus Bolin och berättar vidare att styrelsen har tagit beslutet att så många företag som möjligt ska bli medlemmar. Genom att aktivt söka upp företag har HSG fått 13 nya medlemmar under våren.

- I höst ska vi vara minst 35. Nästa punkt är att hitta en mediestrategi för att föra ut budskapet på en bred front. Vi lobbar också för att politiker och myndigheter ska få upp ögonen för säkerhetsaspekterna inom handeln, och ett av målen är att HSG ska bli en remissinstans för lagförändringar.

HSG är ovärderligt menar Petrus Bolin, eftersom medlemmarna kan skaffa sig en gemensam bild av ett problem och vilka åtgärder som är proportionerliga och mest effektiva.

- Världsproblem kan ramla ner i Sverige. Det skulle vara naivt att inte vara beredd, därför måste vi följa utvecklingen, göra omvärldsanalyser när saker sker och ställa oss själva frågor som: Kan detta drabba oss på något sätt? Vad kräver just denna händelse av säkerhetsorganisationen? Detta måste göras gemensamt med informationsavdelningen. Det gäller att fatta affärsmässiga beslut – och säkerheten är en naturlig spelare i affärsplanen. Av största vikt är det också att ligga steget före medierna – alla förlorar om aktivisterna får styra med sina aktioner, betonar Petrus Bolin.

Kundperspektiv
När SWESEC – paraplyorganisation för cirka 500 svenska säkerhetsföretag som representerar delbranschorganisationerna – i våras för första gången tog in en representant från slutkundsledet i styrelsen föll valet just på Petrus Bolin. Även Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, har valt in Petrus Bolin i styrelsen.

- Både SSF och SWESEC är en bra plattformar för säkerhetsbranschens punkter som HSG kan översätta till sin nisch, förklarar han och tillägger att han hoppas kunna driva ett antal frågor ur ett kundperspektiv.

- Som det är nu läggs det för mycket kraft på interna spörsmål i säkerhetsbranschen, istället för att fokusera på vad kunden vill ha och leverera det, avslutar Petrus Bolin.

Av. Inger Wiklund