Vi måste kunna garantera att våra anställda är drog- och brottsfria, annars accepteras de inte i andra länder. Risken är att det blir avstängning för svensk exportindustri, kommenterade Lars Svärd, ABB.

Sedan juni 2006 har en utredning pågått, tillsatt av den förra regeringen, gällande behov av lagstiftning för att skydda den ”personliga integriteten” i arbetslivet. Den har letts av Cathrine Lilja Hansson, ordförande i Arbetsdomstolen, som har haft hjälp av olika experter, bl a Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Lars Gellner. Betänkandet ’Integritetsskydd i arbetslivet’ överlämnades den 5 maj till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.

Det är mot denna bakgrund som Svenskt Näringsliv, Näringslivets Säkerhetsdelegation (NSD), ASIS och Säkforum, gemensamt bjöd in till en workshop på Näringslivets hus i Stockholm den 14 augusti, till vilken så många som 135 personer hade anmält sig.
- Det stora intresset har gjort att vi fått byta lokal två gånger, sa Tommy Svensson, säkerhetsexpert vid Svenskt Näringsliv, nöjt, när han inledde workshopen, varefter han konstaterade att frågan för dagen har diskuterats i 30 år utan att någon klok lösning hittats, hittills.
- Ja, det förra förslaget från 2002 kritiserades sönder både av arbetsgivarna och från fackligt håll och hamnade i papperskorgen; det blev aldrig någon proposition, påpekade Jeanette Lesslie, ordförande Säkforum, som var moderator.
- Lagförslaget skulle ha lämnats till regeringen redan den 15 januari år 2008. Att det blev klart först ett drygt år senare är en indikation på hur svårt det har varit att få ihop det hela, konstaterade Lars Gellner, som därefter gick igenom de olika punkterna i lagförslaget och förklarade vilka effekter det får.

Inga utdrag ur belastningsregistret
Enligt integritetsutredningen är det nuvarande regelverket som finns till skydd för arbetstagares personliga integritet i arbetslivet svåröverskådligt och bristfälligt: Reglerna framgår i olika lagar, skyddet är endast delvis reglerat och innebörden av vissa bestämmelser anses oklar. Det finns därför enligt utredningen ett behov av att stärka och förtydliga skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet genom lagstiftning. Den nya lagen som föreslås innehåller huvudsakligen fem förslag på förändringar, bl a tre tillägg till Personuppgiftslagen, (PUL), vad gäller arbetsgivares behandling av personuppgifter för att övervaka och kontrollera arbetstagare – såsom att samtycke inte ska räcka som laglig grund. I stället förtydligas att avsikten/ändamålet ska anges. Det blir förbjudet att begära registerutdrag från belastningsregistret – undantaget sådana verksamheter där detta redan i dag är ett krav för anställning, såsom barnomsorg, larmföretag och ordningsvakter. Att arbetstagaren frivilligt uppvisar ett utdrag blir dock tillåtet.
- Motiveringen är att ett utdrag ur belastningsregistret ”kan motverka dömdas återanpassning”, förklarade Lars Gellner, och berättade vidare att antalet utdrag ur belastningsregistret har tredubblats de senaste åren. 75 procent av alla utdrag görs av arbetsgivare, vilket statsmakten ser som missbruk.

Inga slumpvisa drogtester
Arbetsgivaren får inte utan vidare begära att arbetstagaren genomgår medicinska undersökningar. Dit räknas exempelvis uppvisande av medicinskt intyg och alkohol-, narkotika- eller annan drogtest. Slumpvisa drogtester får inte förekomma. Det spelar ingen roll om arbetstagaren själv samtycker: en medicinsk undersökning får begäras bara om densamma sker för ett ”berättigat ändamål” och framstår som ett ”godtagbart ingrepp i arbetstagarens personliga integritet i förhållande till ändamålet”. Det vill säga om en persons tillstånd behöver bedömas, där alkohol- och eller drogpåverkan anses medföra risk för liv, personlig säkerhet, hälsa eller skada på miljö eller egendom, om det utgör ett led i rehabilitering eller om det är av ”avgörande betydelse för verksamheten på grund av dess speciella karaktär”. Undersökningen får endast genomföras av hälso- och sjukvårdspersonal.

Alkolås i bil tillåts dock eftersom detta inte anses vara kränkande för integriteten. Förutsatt att det inte har ett digitalt minne, för då gäller PUL.
- Arbetsgivare kan emellertid, med stöd av centrala kollektivavtal, begära medicinska undersökningar för ett annat ändamål, förutsatt att det är berättigat, förklarade Lars Gellner.
- Men arbetsgivare får fortfarande fråga anställda ”hur det står till i dag” utan att bryta mot lagen, sa han skämtsamt.

Övervakning och övriga kontrollåtgärder
Övriga övervaknings- och kontrollåtgärder som ”på ett påtagligt sätt påverkar en arbetstagares integritet” tillåts bara om de vidtas för ett ”berättigat ändamål och framstår som godtagbart ingrepp i arbetstagarens personliga integritet”. Detta gäller
t ex in- och utpasseringskontroll, utdrag ur Kronofogdemyndighetens register, inhämtande av kreditupplysning, telefonavlyssning samt användande av olika tester som t ex personlighetstester.

Kameraövervakning och lagring i analog form påverkas inte förutsatt att lagen om kameraövervakning följs. Den reglering som redan finns i PUL för digital inspelning och lagring gäller även i fortsättningen.
- Men det är troligt att arbetsgivaren i ännu högre grad än i dag måste avväga säkerhetsskälen mot intrånget i den personliga integriteten, säger Lars Gellner vid ett senare tillfälle till Detektor.

Tagit stryk i debatten
Efter Lars Gellners genomgång konstaterade moderatorn att precis som det förra är det nya lagförslaget långt ifrån klockrent.
- Det finns punkter som får stor effekt om det antas – men hur sannolikt är detta?, frågade hon.
- Vi har ingen indikation på vad regeringen tycker, men det finns inget som tyder på att de skulle ha en annan syn än den förra regeringen. Alliansen har tagit stryk i debatten om integritet exempelvis gällande FRA-lagen. Och om jag måste spekulera så tror jag att risken finns för att de vill ta igen vad som förlorats. Men vi vet inte det, svarade experten.

Hinder för export
Några fördelar med lagförslaget var svåra att peka ut menade Lars Gellner vidare, däremot finns det flera risker.
- Eftersom detta är ett otydligt regelverk så blir det svårt att tillämpa, och därför öppnar det för fler tvister i Arbetsdomstolen, sa han och fick bifall från övriga deltagare.
- Vi måste kunna garantera att vår personal är drog- och brottsfria, annars accepteras de inte i andra länder – då blir det avstängning för svensk exportindustri, sa Lars Svärd, ABB.

Ärenden skrivs av
Det stora problemet att anställda i detaljhandeln stjäl för cirka tre miljarder kronor varje år betonades av Svensk Handels säkerhetsansvarige Dick Malmlund.
- Handlarna använder sig av bland annat kameraövervakning och passersystem. Om de inte gjorde egenkontroller av personalen så skulle polisen skriva av sådana ärenden direkt. Frågan är hur detta ska hållas på en något så när rimlig nivå om möjligheterna till egenkontroll försvinner?, undrade han.

Vidare påpekades det att vad gäller så kallade djurrättsaktivister så finns det ingen vilja till anpassning, eftersom dessa tycker sig ha rätten på sin sida. Den nya lagen kan därför komma att få stora konsekvenser för läkemedelsindustrin.

Ökad arbetsbörda
Vidare framkom att eftersom domslut är offentliga handlingar blir detta en möjlighet att kontrollera en persons bakgrund, vilket ökar såväl arbetsgivares som tingsrättens arbetsbörda.
- Möjligen kan denna omständighet få företag som specialiserat sig just på att sälja information om personer att vädra morgonluft, säger Lars Gellner tlll SecurityUser.com.

En nog så viktig aspekt på lagförslaget som nämndes på workshopen var detta med tryggheten på arbetsplatsen.
- Arbetstagarna själva kan utsättas för risker om individer anställs som visar sig vara våldsamma och/eller brottsbenägna. Skriver verkligen arbetstagarnas organisationer under på detta?, undrade någon.

Ensidigt belyst
Tommy Svensson inflikade att den relativt nya integritetslagstiftningen i Finland har visat sig vara omöjlig i praktiken, och vi kunde läsa i medier att Nokia hotade att flytta huvudkontoret utomlands om inte lagstiftningen ändrades.
- Ingen bedömning har gjorts varken av vilka konsekvenser det får eller hur mycket företagens kostnader kommer att öka för brottslighet om lagen klubbas igenom här, betonade han och när SecurityUser.com fick en pratstund efter mötet påpekade han vidare att det är märkligt när vetskapen finns att organiserade brottslingar försöker ta sig in i företag att de ska få en sån hjälp.
- Det handlar inte om att det ska vara omöjligt att få ett jobb för den som begått ett enstaka misstag, men vissa personer måste undvikas att anställa, eftersom alla dessvärre inte är rehabiliterade efter avtjänade fängelsestraff, säger Tommy Svensson.
- Integritetsfrågan är ensidigt belyst. Tyvärr lever föreställningen i stor utsträckning kvar i Sverige, även hos politiker och lagstiftare, att arbetsgivaren har råd med allt. Ingen tänker på att, särskilt de mindre företagen, är väldigt sårbara för brott. Brott kan skada verksamheten så att företaget går i konkurs, konstaterar han vidare.

Av Inger Wiklund