Diskussionen om huruvida säkerhetskameror förebygger brott dyker med jämna mellanrum upp på debattsidorna i svenska medier. Precis som i den offentliga debatten har emellertid forskningen på området ofta varit spretig – både när det gäller studiernas kvalitet och slutsatser.
I veckan publicerades dock en ny forskningsöversikt i den vetenskapligt granskade tidskriften Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention som ges ut av Nordiska samarbetsrådet för kriminologi i samarbete med de brottsförebyggande råden i Danmark, Finland och Norge samt kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Tydlig minskning av brott
Forskningsöversikten, som är framtagen vid tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS), sammanställer sju studier av kamerabevakning som använder särskilt tillförlitliga forskningsmetoder (så kallade randomiserade och naturliga experiment). Resultaten visar att införandet av säkerhetskameror kan minska antalet brott med runt 24-28 procent på gator och centrala tunnelbanestationer.
Studierna i forskningsöversikten indikerar också att kamerabevakning kan minska stöld i snabbköp och varuhus samt kraftigt minska problem med inkastade föremål under allsvenska fotbollsmatcher. Det fanns dock inget stöd för att säkerhetskameror minskade brott på parkeringsplatser eller på tunnelbanestationer i förorter.
– Påståendet att säkerhetskameror generellt inte kan minska brott är helt enkelt inte är sant. Jag hoppas att forskningsöversikten kommer att flytta diskussionen från huruvida säkerhetskameror fungerar till den mer relevanta frågan om hur kamerabevakning kan användas mest effektivt för både att förebygga och utreda brott, säger Kristina Axén Olin, ordförande för tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS).
Kameror kombinerat med polis
Tidigare forskning tyder på att kamerabevakning är mer effektivt när det finns kameraoperatörer som i realtid kan informera polispatruller om vad som försiggår på platsen. Denna hypotes är även i linje med den nya forskningsöversikten. Den enda studien i översikten som inte hittade någon evidens för att kamerorna minskade kriminalitet i någon brottskategori var också en av de få som undersökte säkerhetskameror som inte var aktivt bevakade av en operatör.
De brottsförebyggande effekterna var dock inte enhetliga inom alla brottskategorier. Enligt forskningsöversikten var de förebyggande effekterna tydligast inom egendomsbrott såsom stölder och ficktjuveri. Det fanns dock också stöd för att kamerabevakning kan minska förekomsten av vissa våldsbrott, såsom personrån och, som tidigare nämnt, inkastade föremål vid fotbollsmatcher.
Oklart i vilken utsträckning brottslighet flyttar
Det hävdas ofta att säkerhetskameror endast flyttar brottslighet från den kamerabevakade platsen till närliggande platser. Detta var även något som forskningsöversikten undersökte. Majoriteten av de inkluderade studierna fann ingen evidens för förflyttningseffekter. Två studier observerade dock sådana effekter, även om förflyttningseffekten i en av dessa studier var mindre än minskningen i det kamerabevakade området.
– Även i de fall då delar av den avskräckta brottsligheten flyttas till andra platser kan kamerabevakning vara en väl värd investering. Det kan exempelvis röra sig om kamerabevakning på ett välbesökt torg där kriminaliteten bidrar till otrygghet, säger Björn Eriksson, ordförande i Säkerhetsbranschen.
Sverige
