2020-04-01

Nolltolerans mot brott i skolan kan göra skillnad

Skolan ska vara en lugn och trygg plats, en miljö där kunskap är i fokus och alla ges möjlighet till en ljus och bra framtid. Så borde det vara, men tyvärr så är skolan inte den positiva platsen för alla.

Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför vart tredje år en så kallad ”skolundersökning”. Då kartläggs hur elever i årskurs 9 har det under skoldagen. Den senaste undersökningen, som presenterades för ca ett år sedan, visar att mer än hälften av eleverna har utsatts för ett brott och tyvärr har en majoritet av dessa dessutom skett i skolan under dagen. Undersökningen visar också att 51 procent av eleverna uppger att de själva har begått ett brott.

Det är så här mycket börjar, tror jag. Om barn redan under skoldagen utsätts för brott, och en del unga själva utsätter andra, så finns en uppenbar risk för att dessa unga fortsätter i kriminalitet även efter avslutad skola. Att risken för straff är nästan obefintlig är oacceptabelt. Det måste det bli ett stopp mot brottslighet i skolan!

Möjligheten att lära sig saker under skoldagen påverkas om eleverna inte känner sig trygga. Därför måste vi se till så att skolan blir trygg för alla. Tryggheten ska också gälla lärarna. Att mer än var femte lärare också uppger att de utsatts för brott under skoldagen är alarmerande. Redan nu är lärarbristen ett stort problem och om några år befaras så många som 80 000 lärare saknas i landets skolor. Om yrket ska bli attraktivt krävs att skolmiljön blir trygg.

Genom att exempelvis tillåta kameraövervakning i och utanför skolor, att ha bemannad kontroll av entréer och kan- ske också narkotikahundar vid behov på våra skolor så kan säkert många brott i skolmiljön undvikas. Och om vi tidigt förebygger brott så tror jag att även ungdomsrån och andra brottstyper utanför skolan, skulle minska.

Polisen presenterade nyligen en rap- port över rån och brott mot och av barn och unga. En sorglig och skrämmande läsning. Förra året anmäldes 9 258 brott där minst en person under 15 år registre- rats som misstänkt, en ökning med 35 procent sedan 2016. Det totala antalet misstänkta barn, det vill säga personer under 15 år, var 6 909. Polisen tror att mörkertalet är stort eftersom många unga inte vågar anmäla.

Rån och våldsbrott mot barn har mer än fördubblats de senaste åren. 2019 anmäldes 2 484 rån där offren är under 18 år och ofta är även gärningsmännen minderåriga eller inte ens straffmyndiga, det vill säga 15 år.

Ungdomsrånen blir också allt råare och tillvägagångssätten har blivit värre. Eller som Pia Vohl Ahlberg, ungdomsutredare, uttryckte sig i en intervju: ”Det är mer våld och förnedring. Man har ingen empati längre”.

Gärningsmännen rånar i grupp, är maskerade och klädda i liknande kläder så att de blir svåra att identifiera. Poliser vittnar också om att rånarna i förhör beter sig som vuxna förhärdade brottslingar, trots att de är unga. Man vill inte heller medverka och berätta vad man vet.

Enligt polisens rapport anmäldes över 6 105 pojkar och flickor under 15 år för våldsbrott mot andra barn under 2019. Det är en ökning med 35 procent sedan 2016. 1355 är flickor, en ökning med 78 procent sedan 2016. Bland pojkar var ökningen under samma tid 42 procent.

Så här kan vi inte ha det. Det är vår och ungas framtid som står på spel. Om vi inte lyckas vända brottsligheten, i synnerhet bland unga, ser jag med förskräckelse hur samhället kan bli om tio år. Inte minst hur unga brottsoffer behandlas idag, får konsekvenser för hur deras värderingar blir. Om straffet för ett ungdomsrån endast blir några timmars samhällstjänst, förstår jag dessvärre att unga brottsoffer inte vågar vittna, så här krävs förändringar!

Nolltolerans mot brott i skolan och tydliga signaler ifrån samhället mot kriminalitet även vid unga år, kan göra skillnad!


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng