De senaste åren har samhällets förmåga prövats i flera utmanande händelser, såsom skogsbranden i Västmanland, flyktingsituationen hösten 2015, påverkanskampanjer, terrorism och cyberattacker. Det försämrade säkerhetspolitiska läget har inneburit att Sverige återupptagit arbetet med en planering för totalförsvaret. Samhällsutvecklingen ställer nya krav på att vidta strategiska åtgärder som har effekt över längre perioder, och för det behöver vi bättre förstå säkerhetsutvecklingen, både i vår omvärld, men också inom vårt eget land.

− NRFB är ett strategiskt inriktande beslutsunderlag för samhällsskydd och beredskap och skapar därmed en utgångspunkt för helhetssyn, för gemensam förståelse och ger därmed fokus åt planering för åtgärder som behöver genomföras, säger Cecilia Nyström, avdelningschef vid avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB.

Arbetet med samhällets krisberedskap har under senare år intensifierats och förmågan har förbättrats inom flera områden. Det handlar bland annat om att förmågan att agera samordnat vid händelser har stärkts genom implementering av gemensamma grunder för samverkan och ledning och att kontinuitetsplaner utvecklats för att stärka förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid samhällsstörningar.

Sårbarheter och brister
Samtidigt identifieras områden där arbetet med samhällets krisberedskap och planeringen för höjd beredskap behöver utvecklas och stärkas. MSB:s bedömning är att samhällets krisberedskap kan stärkas påtagligt om aktörerna kraftsamlar kring att arbeta med dessa sårbarheter och brister:

• Aktörerna har kommit olika långt i arbetet med planering för höjd beredskap
• Samhället är utformat utifrån vardagens behov – vid kriser krävs det mer
• Det finns brister i arbetet med samhällsviktiga verksamheter och kritisk infrastruktur
• Relevanta aktörer står utanför den gemensamma planeringen
• Det finns kunskapsluckor och ibland även otydligheter om ansvar och roller inom krisberedskapen
• Arbetet med informationssäkerhet har brister och tillgången till säkra kommunikationer är otillräcklig
• Antagonistiska hot är en utmaning som inte beaktas i tillräcklig utsträckning.

MSB konstaterar i årets NRFB att det finns ett flertal utvecklingsområden och redovisar ett antal slutsatser om vägen framåt för att stärka samhällets krisberedskap, exempelvis att aktörerna behöver fokusera sitt förmågehöjande arbete till sju prioriterade områden: energiförsörjning, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård samt omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation, samt skydd och säkerhet. Slutsatserna riktar sig till flera aktörer i samhället, men visar även hur MSB kommer att samordna och följa arbetet med att stärka samhällets krisberedskap.

Källa: MSB