Kriminologen David Kennedy som tagit fram arbetssättet var i Malmö i mars och berättade om upplägget. Förra veckan kom en tio personer stark delegation hem från en studieresa till New Haven utanför New York där man på nära håll fick studera arbetssättet.

Metoden bygger på att ett flertal myndigheter tillsammans genomför nätverksanalyser tar reda på och listar vilka individer som riskerar att förekomma som offer eller gärningsperson vid en dödlig skjutning.

– Sedan tar man in en aktuell person till ett möte, där man presenterar vad myndigheterna vet om honom och hans gäng, och vilka åtgärder man tänker vidta, säger Malmös polismästare Stefan Sintéus till Sydsvenskan.

Under mötena deltar företrädare för en rad myndigheter som antingen kan hjälpa personen eller göra livet surt för honom.

– Man tar fram ett åtgärdspaket åt personen, som man presenterar. Översatt till svenska förhållanden skulle det kunna innebära att socialtjänsten och arbetsförmedlingen medverkar. Du behöver jobb, bostad etcetera, förklarar Stefan Sintéus.

Sedan ingår man ett avtal, ett ensidigt sådant. Och om personen bryter mot det lovar man att hela hans gäng kommer att utsättas för repression. Förutom insatser från polisen kan det handla om upptaxeringar från Skatteverket eller att Kronofogden håller ett extra öga på dig för att beslagta din bil eller andra kära ägodelar.

– Och det har faktiskt visat sig att personerna oftast avhåller sig från att skjuta. Kanske att personen fortsätter sin kriminella bana. Men de skjuter inte, säger Stefan Sintéus.

Enligt Sydsvenskan har skottlossningar med dödlig utgång minskat med runt 40 procent i städer som Detroit och Baltimore, där man arbetar med de här metoderna. Nu har Brå fått i uppdrag att utreda hur man kan översätta metoden till svenska förhållanden.