2016-01-27

KU: Kommuner måste ha beredskap för extremister

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen tillkännager åtgärder mot våldsbejakande extremism till regeringen.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen tillkännager åtgärder mot våldsbejakande extremism till regeringen. Foto: Melker Dahlstrand

Konstitutionsutskottet vill att riksdagen tillkännager ytterligare åtgärder mot våldsbejakande extremism till regeringen. De menar bland annat att det bör tas fram redskap för kommuner att identifiera samfund som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
Förra året redogjorde regeringen för ett antal åtgärder som ska stärka arbetet mot våldsbejakande extremism. Konstitutionsutskottet ställer sig bakom regeringens åtgärdsplan, men anser att det behövs några ytterligare åtgärder och föreslår därför att riksdagen tillkännager följande till regeringen:
  • Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier, eller som har återvänt och misstänks ha begått grova brott utomlands.
  • Det bör tas fram metoder och redskap för kommuner att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
  • I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg i rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden.
  • Det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga, för att motverka radikalisering. även formerna för ett sådant ansvar bör ses över.
  • Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Uppgiften att genomföra detta kan förslagsvis tilldelas Forum för levande historia.
  • Det bör utvecklas metoder och redskap för att identifiera organisationer och samfund som vill motverka radikalisering. Dessa organisationer och samfund bör stärkas och stödjas.
  • Det är angeläget att det arbete som bedrivs av den nationella samordnaren tas till vara. Därutöver finns behov av att kontinuerligt utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism.
Ställningstagandet gjordes i samband med att utskottet behandlade regeringens skrivelse åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism, och motioner.

SD reserverar sig
Sverigedemokraterna vill avsätta den nuvarande nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, som tillsattes 2014 av den borgliga regeringen. De vill istället ha en icke-politisk samordnare. SD säger även nej till tillkännagivandet om att stärka och stödja samfund och organisationer som vill motverka radikalisering. Enligt partiet bör ideella organisationer få stöd på liknande villkor.

Partiet reserverar sig också mot tillkännagivandet om att myndigheter och kommuner ska ha beredskap för att hantera avhoppare. Enligt partiet bör en person som har lämnat Sverige för att delta i terroraktiviteter "aldrig vara välkommen hit igen". Därmed menar det att det inte behövs någon beredskap för avhoppare.

Vidare menar Sverigedemokraterna att det saknas anledning att anta att berörda myndigheter är kapabla att på ett effektivt sätt sprida budskap i digitala miljöer, och är därför emot ett tillkännagivande om detta.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng