– Jag har visat ungdomarna hur vi till exempel har hackat en elscooter, sådant som de kan relatera till. Och många av dem blir väldigt förvånade över hur lätt det är att göra det och vilka allvarliga konsekvenser det kan få. Det blir en ögonöppnare för dem, säger Robert Lagerström, docent i nätverk och systemteknik och expert på IT-säkerhet. 

Han är en av nio personer från KTH som är med i projektet #290Cybersecurity och har bland annat föreläst för elever i årskurs 5 och 8. Upplägget ser lite olika ut, beroende på vilken årskurs det rör sig om. I högstadieklasser och gymnasieklasser kan KTH-föreläsarna gå in mer på tekniska detaljer när det gäller IT-säkerhet.

– Där kan vi till exempel prata om hur attackmetoder som phishing går till, hur man kan förebygga så att risken blir mindre att man går på det. Och om man skulle gå på det, hur man kan hantera det, säger Robert Lagerström.

På mellanstadiet blir det mer fokus på hur man som användare ska tänka kring vilken information man delar i olika appar och hur detta kan användas av andra användare för att ta kontakt och lura en.

– Det handlar mycket vad som är ett bra lösenord och hur man ska tänka kring olika lösenord för olika inloggningar, säger Robert Lagerström.

Eleverna får också knäcka krypton och designa ett eget krypto för säkrare lösenord. Förutom att ställa upp med föreläsare är KTH:s roll i projektet att säkerställa att undervisningsmaterialet är faktabaserat och utgår från forskningen i området, berättar Robert Lagerström. Föreläsningarna ser han som en första fas i projektet. Han skulle gärna se att man så småningom satsar på sommarforskarskolor och laborationer.

– Till exempel skulle gymnasieungdomar men även högstadieungdomar kunna få lära sig att hacka. Eller lära sig förstå mer tekniskt vad det är som händer när någon blir utsatt för en cyberattack – och på så sätt förstå hur man kan skydda sig eller hur man ska tänka, säger han.