Tullverket har lagt fram ett förslag till ny tullbrottsdatalag som reglerar hur tullen får hantera personuppgifter i sin brottsbekämpande verksamhet. Datainspektionen har granskat förslaget och anser att det finns brister när det gäller redovisningen av om de bestämmelser som föreslås står i rimlig proportion till enskilda personers rätt till skydd mot intrång i den personliga integriteten.

2010 ändrades den svenska grundlagen bland annat med syfte att säkerställa att "lagar, som inskränker integritetsskyddet endast får genomföras om det intresse, som ska tillgodoses, är så starkt och integritetsskyddsintresset så förhållandevis svagt att inskränkningen framstår som proportionerlig". Lagförslag som innebär ingrepp i den personliga integriteten ska föregås av noggranna överväganden som belyser konsekvenser och innefattar bedömningar av om det finns mindre ingripande alternativ för att uppnå syftet med den föreslagna åtgärden.

– Tullverkets förslag saknar en sådan djupare analys. Vi har tidigare riktat samma kritik mot förslagen för hur Kustbevakningen och Skatteverket ska få hantera personuppgifter för brottsbekämpning, säger Oskar öhrström, jurist på Datainspektionen.

I sitt yttrande listar Datainspektionen nio punkter med kritik mot förslaget. Myndigheten är bland annat tveksam till att Tullverket ska få registrera uppgifter om en person som har frikänts av domstol eller där åtal har lagts ned. Inspektionen ifrågasätter också att Tullen ska få spara uppgifter så länge som tio år innan de gallras.

"Datainspektionen inser att det kan finnas behov av att under en längre tid kartlägga allvarligt kriminellt belastade personer och deras nätverk. En stor del av dessa uppgifter kan dock komma att avse personer i den kriminellt belastade personens kontaktnät som inte har någon koppling till misstänkt brottslig verksamhet, som exempelvis grannar och släktingar", skriver myndigheten i sitt yttrande.