LäS HELA SENASTE NUMRET ATT TIDNINGEN TRYGGARE SAMHäLLE HäR.

Björn Eriksson är ett energiknippe som älskar att driva frågor. Därför trivs han med sin roll i SäkerhetsBranschen. Det finns många frågor att hantera.

Ett fungerande rättsväsen
I Säkerhetspaviljongens första programpunkt "Hotfull tid – har vi råd att avstå samverkan och modern säkerhetsteknik?" kommer han diskutera ett ökat samarbete mellan polis och väktare samt behovet av att få använda kameratekniken på ett effektivt sätt.

– För mig är det allra viktigaste att vi får ett väl fungerande rättsväsende. Som det ser ut idag finns det hinder på vägen, säger Björn Eriksson och förklarar hur han tänker.

– Polisen bör avlastas och brottsbekämpande myndigheter måste få möjlighet att döma de som gör sig skyldiga till brott. Ofta krävs bildbevis.

Lösningar finns
SäkerhetsBranschen har, enligt Björn Eriksson, nyckeln till lösningen på båda dessa problem.

– Men det krävs ett pragmatiskt nytänkande. Samhället måste våga inse att säkerhetsföretagen kan bidra ytterligare till ökad trygghet genom att ta hand om flera av de enklare uppgifter som idag upptar polisens arbetstid. På så sätt kan de fokusera mer på att klara upp brott.

Björn Eriksson tar några exempel.

– Varför ska polisen köra människor till och från häkten, psykiatriska kliniker eller kriminalvårdsanstalter? Och varför räcker det inte med en polis som för befäl över tre eller fyra väktare vid nykterhetskontroller i trafiken? Passkontroll är ett annat område som väktare skulle kunna avlasta polisen. Här finns resurser att spara och effektivitet att vinna. Alla skulle vinna på en sådan ordning.

Använd säkerhetskameror
Den andra viktiga frågan som Björn Eriksson kommer att ta i det första seminariet i Almedalen handlar om att ge polis och domstolar verktyg när det gäller brottsbekämpning.

– Brottsbekämpning är ett samhällsåtagande som blir allt viktigare. Allt från vardagsbrott till organiserad brottsligheten ingår. Det är ingen lätt uppgift.

– Att gripa skyldiga är en sak, att få dem dömda är ofta något helt annat. I den mån vittnen finns är det ofta ovilliga att peka ut skyldiga. Kamerabilder av hög kvalitet kan därför vara den enda avgörande bevisningen.

Kameror gör nytta
Björn Eriksson menar att säkerhetskameror kan göra stor samhällsnytta om de bara får användas på rätt sätt.

– De kan förebygga och framför allt upptäcka brott samt identifiera de som begår brotten om de bara får användas på rätt sätt. Se bara på den brottsförebyggande effekten som säkerhetskameror haft på tunnelbanestationerna i Stockholms innerstad, säger han.

– Kameraövervakningslagen bör utformas så att tryggheten väger tyngre när den balanseras mot det integritetsintrång som lagen nu gör gällande att säkerhetskamerors närvaro innebär. Med den höga rättssäkerhet vi har i Sverige måste polis och rättsväsende få tillgång till modern teknik för att kunna gripa och döma brottslingar, fastslår Björn Eriksson som också nämner terrorism som ytterligare en faktor att ta hänsyn till.

– Vi ska inte behöva ha en lag som hindrar samhället från effektivt användande av brottsbekämpande bildteknik. Ytterst handlar det om att ha ett fungerande rättsväsende, säger han.

Utvecklingen ser bra ut
Björn Eriksson ser ljust på framtiden. Han är övertygad om att polisen kommer samarbeta allt mer med säkerhetsföretag av den enkla anledningen att det är den enda vägen.

– Polisen har idag alldeles för många arbetsuppgifter för att klara av sina kärnuppgifter. Vi måste få en långsiktig lösning.

När det gäller lagstiftningen kring användningen av säkerhetskameror ser han också positiva signaler.

– Kameraövervakningslagen är under utredning på regeringens initiativ. Det är bra att justitiedepartementet har uppmärksammat att lagen inte blev som den ursprungligen var tänkt. Nu finns möjligheten att rätta till felen som måste identifieras och där har SäkerhetsBranschen definitivt en roll.

Björn Eriksson menar också att det går att kombinera ökade möjligheter att få använda säkerhetskameror med ett förstärkt integritetsskydd.

– Ja, om lagstiftarna ser över hur hanteringen av inspelade bilder ska gå till. Exempelvis skulle man kunna definiera behörighetskrav till bildmaterialet tydligare samt framför allt skärpa straffvärdet om någon olagligen sprider bilder från säkerhetskameror. Det skulle tjäna integritetsbehovet betydligt bättre än nuvarande lagstiftning som är fokuserad på kamerornas placering samt hur och när inspelning får ske.

– Jag tror att man kommer att komma fram till att bilden är det centrala. Vem som tar emot bilden är ju av viss betydelse. är det poliscentralen, som under väldigt trygga omständigheter via krypterad trafik gör det omöjligt för någon annan att titta på det eller är det någon annan som tar emot den här bilden? Kraven på bildmotagning tror jag kommer bli en väldigt stor fråga framöver.

Kontantfrågan
Björn Eriksson, är inte bara ordförande i SäkerhetsBranschen (och i Riksidrottsförbundet). Han är också initiativtagare till Kontantupproret och därför också en medelpunkt i paneldiskussionen efter lunch som går under rubriken "Har du makten över dina pengar, eller har finansaktörerna tagit över?" På vilket sätt detta tema har hamnat i Säkerhetspaviljongen kan man undra.

– Det kontantfria samhället utgör helt klart en samhällsrisk. En offentlig utredning med namnet Svensk kontanthantering pågår för närvarande och i Sveriges Kommuners och Landstings yttrande finns en oro för vad som säkerhetsmässigt kan hända vid en omfattande IT-krasch eller vid stora elavbrott och man pekar även på de grupper som står utanför i det kontantlösa samhället, säger Björn Eriksson som menar att utfasningen av kontanter är ett sätt för de stora affärsbankerna att tjäna mer pengar.

– Det finns ett manipulativt beteende från bankernas sida i den här frågan. De kan ta betalt för kortanvändning och lär höja de avgifterna om kontanterna blir allt ovanligare, säger Björn Eriksson avslutningsvis.