Sedan kameror installerats på 16 grundskolor – skolgårdar och fasader – har inte bara tryggheten ökat: kostnaderna har minskat i genomsnitt med cirka 76 procent.
I de åtta gymnasieskolor som kameraövervakas inomhus har sådant som stölder, bråk, sabotage och falsklarm kraftigt minskats. Vilket är till stor glädje för såväl elever som lärare.
Mellan år 2001 och 2006 uppgick kostnaderna för skadegörelse och anlagda bränder på skolorna i Malmö till hela 60 miljoner kronor. Ett av de största problemen var krossade glasrutor, vilket vissa ungdomar ägnade sig åt som vore det en sport. Skolorna hade svårt att skydda sig från dessa aktiviteter och kunde inte identifiera förövarna. Den största enskilda skadegörelsen inträffade år 2004, då 600 glasrutor krossades – till ett värde av 1,2 mkr – på Rosengårdsskolan, och på Stenkulaskolan kostade skadegörelsen enligt statistiken 42 493 kronor i månaden.
Elever satte ofta igång brandalarm ”på skoj” vilket innebar ständiga utrymningar. Situationen var ohållbar: såväl elever som skolpersonal kände sig otrygga i skolan – och många barn hade svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Dessutom fanns mindre pengar kvar till sådant som datorer och utflykter.
För att stävja skadegörelsen så utarbetade Stadsfastigheter Malmö stad ett helhetskoncept för övervakning i samarbete med TAC Informationssystem (dåvarande Informationssystem) som utvecklat mjukvaran Sphinx, samt konsultföretaget WSP IT Com. Som en av de första kommunerna i landet började Malmö år 2003 att installera övervakningskameror på fasader och skolgårdar.
Lönande investering
I dag skyddas 16 grundskolor av sammanlagt 313 kameror. Sammanlagt sju kameror har också installerats på en förskola och ett utomhusbad.
– Inspelningen startar automatiskt på kvällen och avslutas på morgonen innan skolverksamheten börjar. Bilderna förvaras i ett låst och larmat rum i 30 dagar, berättar Henric Sjöstrand, säkerhetssamordnare vid Stadsfastigheter, som förvaltar skollokalerna, och den som ansvarar för drift och utveckling av kameraövervakningen.
Övervakningssystemen, inklusive kameror och mjukvara, kostar från cirka 300 000 kronor för en mindre skola till en och en halv miljon för en stor.
– Kostnaderna för kamerorna delas lika mellan Stadsfastigheter och de olika stadsdelarna. Det är visserligen mycket pengar för en skola, men det är också en synnerligen lönande investering, berättar Henric Sjöstrand.
– I snitt har skadegörelsen minskat med hela 76 procent på de skolor där kameror installerats. 32 utomhuskameror vakar sedan något år tillbaka över Stenkulaskolan och där har förstörelsen minskat med så mycket som 95 procent.
Bevakning i realtid
Skolornas kameror är kopplade till Malmö stads larmcentral i Limhamn – en av landets största enheter för denna typ av verksamhet – dit nio av tio stadsdelar är anslutna. Larmcentralen har en minimibemanning på tre larmoperatörer, med förstärkning på helgerna. Verksamheten är igång dygnet runt.
– När en kamera larmar, eller en operatör upptäcker något misstänkt larmas väktare. Malmö stad har upphandlat den väktartjänsten av G4S, som har mellan sju och tio minuters utryckningstid, berättar Henric Sjöstrand.
– Larmcentralen är hjärtat i verksamheten, och den har blivit något av en föregångare, säger han vidare.
Största sekretess omger verksamheten. Allt som görs i systemet loggas så att användaren på skolan och säkerhetssamordnaren vet vad som gjorts. Operatörerna kan inte backa i systemet.
– När något inträffat så kvitterar polisen ut inspelat material från larmcentralen, förklarar Henric Sjöstrand.
Felanmälan förvaltarens uppgift
Felanmälan hör till kameraförvaltarens uppgifter och tack vare att säkerhetsutredaren har samma applikation som larmcentralen, kan han gå in på varje kamera och titta på bilder i realtid i rent underhållssyfte. Han kan också backa tillbaka 30 dagar i tiden.
– Jag är inte ute efter att identifiera någon – och känner heller inte igen några elever. Men jag har nytta av informationen när jag planerar andra åtgärder, eftersom jag ser vilket tillvägagångssätt som används, och kan välja åtgärder för att förhindra att detta sker igen, exempelvis genom att sätta upp en grind. Det kan också vara trasiga lampor som behöver bytas ut, och då får jag veta det på en gång.
– Systemet är lätt att arbeta med. Jag kontrollerar sådant som att inspelningen fungerar, och att det spelar in 30 dagar och inte 70. Larmcentralen talar om för mig att kamera åtta har spelat in glasskross en viss tidpunkt till exempel, och då går jag in och tittar på just den sekvensen, säger Henric Sjöstrand vidare.
– Skolledarna däremot, känner igen elever, i många fall även sådana som gått ut skolan flera år tidigare. Det har polisen stor nytta av i sina utredningar, påpekar Henric Sjöstrand och visar bilder från ett tillfälle när en person var i färd med att göra inbrott på Möllevångsskolan nattetid.
– Kameran detekterade och operatören på larmcentralen, som tyckte att det såg misstänkt ut, larmade väktare som i sin tur tillkallade polis, så att gärningsmannen kunde gripas på bar gärning, berättar han.
Noggrann ansökan
När en skola har problem görs alltid andra åtgärder innan kameror installeras: olika slags belysningar testas och buskar beskärs, väktarinsatser införs. Om detta inte hjälper gör Henric Sjöstrand först en behovsanalys och en teknisk beskrivning tillsammans med en konsult, innan han skickar in ansökan till länsstyrelsen.
– Jag bryter ner statistik för varje objekt och bifogar den med ansökan för att visa hur stora kostnaderna är. I vissa fall skickar jag även med polisutredningar. Underlagen gör det lättare för länsstyrelsen att komma fram till ett beslut, säger han.
Tydliga beställare
I dag är flertalet kameror analoga. Flera märken används, merparten är modeller från Panasonic.
– Vi är tydliga beställare, som kräver bra och säkra lösningar. Det måste vara kvalitet på grejorna, säger han och berättar att han besöker mässor som Sectech och Skydd, läser Detektor och diskuterar med leverantörer och entreprenörer för att hitta det han vill ha.
– Jag ber att få prova teknik som verkar intressant. När tekniken är mogen kommer vi att byta till ip-kameror. Vi håller på att testa några nu och försöket kommer att utvärderas noggrant.
Gymnasieskolor med problem inomhus
Gymnasieskolorna hyr lokaler av Stadsfastigheter. Bo Ingvarsson, Malmö stads utbildningsförvaltning, ansvarar för det inre skalskyddet här. Kameraövervakningen i gymnasieskolorna tog sin början år 2002.
– Många skollokaler är gamla. Exempelvis har Malmö Borgarskola 90 år på nacken. På den tiden byggdes toaletterna i källaren, med entréer i anslutning till dessa. Problem fanns med brandtillbud, som uppstod när elever och utomstående smet in där under lektionstid och eldade. När kameror installerades i trapporna både på ner- och uppvägen lyckades vi stävja bränderna, men vi började fundera på hur våra byggnader ser ut, om det fanns fler sådana här ”fällor”, förklarar han.
Alla parter involverades
År 2006 påbörjades så ett trygg- och säkerhetsprogram, där kameraövervakning ingår som en punkt. Men processen innan dess var lång.
– Vi hade flera skolkonferenser där alla var involverade. Representanter från såväl skolledning, personal och elever deltog i klassdiskussioner och skolkonferenser, säger Bo Ingvarsson som tycker att de anmärkningar som gjordes av Datainspektionen år 2008, på sätt och vis var bra.
– De fick oss att tänka till och göra vissa korrigeringar, styra upp ännu hårdare gällande åtkomsten till bildmaterialet. Allt loggas och lagras i systemet. Den som tittar på bilderna ska ha skäl till det. Personen skriver en incidentrapport som i de allra flesta fall följs av en polisanmälan. Funktionskontroller av systemet görs tidiga morgnar eller på kvällar, när skolan är tom. Detta för att ingen ska behöva känna sig iakttagen.
Av hänsyn till externa personer som har ärenden till skolans reception under dagtid, övervakas inte huvudentréer mellan klockan åtta och fyra. Det är också tydligt skyltat att skolan är övervakad när detta område passerats.
Central uppgradering
I dag har åtta gymnasieskolor kameraövervakning. Till skillnad från grundskolorna används här nätverkskameror, sammanlagt 190 stycken. Plattformen Milestone X Protect Enterprise har installerats på respektive skolorna.
– Uppgraderingen av plattformen sker centralt för alla skolor. Vi fick den senaste versionen i slutet av januari, säger Bo Ingvarsson och förklarar att varje skola har en egen lina och en klientdator.
Skolledaren har huvudansvaret vad gäller att titta på bilder när det skett något, men kan delegera till några utvalda personer.
– Vissa skolor har så många som 1 200 elever, då kan inte skolledaren känna igen alla, utan lärare kallas in som undervisar i den klass där den misstänkte tros gå. Men, ingen får titta på bilderna i realtid. De sparas bara i fem eller sex dygn, sedan är det för sent att göra något åt händelsen.
Garantera god arbetsmiljö
Enligt Bo Ingvarsson är arbetsmiljön i skolorna ett helt annat sedan kamerorna installerades.
– Där förekommer ingen förstörelse längre, betonar han och berättar att en kamera installerats i en skolas datarum efter påtryckning av både elever och lärare.
– Datorer både försvann och plockades sönder. Nu är eleverna nöjda eftersom de alltid har tillgång till hela datorer. Lärarna tycker att det är fantastiskt att kunna hålla hela lektionstiden utan avbrott, berättar han.
– Överhuvudtaget skulle det vara svårt för skolorna att vara utan kamerorna i dag, tror Bo Ingvarsson.
– Skolan ska kunna garantera en god arbetsmiljö både för elever och personal. Eleverna känner sig tryggare med kamerorna, inte minst de som är rädda för att bli utsatta för mobbning, eftersom de vet att det går att få upprättelse i efterhand, säger han.
– Och i fall när åverkan skett på inredning och liknande, och bevis funnits tack vare kamerabilderna, så har vi kunnat få ut ersättning av dem som utfört skadegörelsen.
Ingen statistik finns gällande kostnaderna för skadegörelse på gymnasieskolorna. Men att investeringen lönar sig ekonomiskt även här är det inte tu tal om.
– Kamerasystemet hade betalt sig inom fyra år. För vissa skolor gäller kortare tid, understryker Bo Ingvarsson.
Elisabeth Svensson, administrativ chef på Pauli gymnasium, där 70 kameror installerats, instämmer i hans ord.
– Nu har vi en säker och trygg skola där både elever och personal trivs. Kamerorna är jättebra, de bidrar till att här inte förekommer någon skadegörelse, betonar hon.
2010-02-24