2010-04-15

Kameror förebygger brott - utan integritetsintrång

Till skillnad från en traditionell trygghetskamera kan termokameror, eller värmekameror som de vanligen kallas, inte generera fotografiska bilder, varför det inte går att använda dessa bilder för identifiering. Det handlar ju om termosensorer som känner av värmestrålning, och som inte kan generera fotografiska bilder.

När länsstyrelsen i Stockholm krävde tillstånd för SISAB:s installation av kameror med elektronisk maskning på två skolor valde de att installera värmekameror i stället.
– Tekniken fungerar så bra att vi även fortsättningsvis kommer att använda den, säger Olle Åberg, regionchef SISAB Söder och ansvarig för projektet med värmekameror.

Värmekameror är inget nytt, utan har länge använts inom ett flertal områden, främst det militära, varför den här tekniken har varit väldigt avancerad fram tills nyligen. Med anledning av att värmekameror har sjunkit i pris under senare tid, har försäljningen av desamma ökat. Sedan början av året finns även Axis värmenätverkskameror på marknaden. Det är troligt att försäljningen ökar ytterligare när priset fortsätter att falla. T ex har många skolor redan installerat tekniken, och fler ligger i startgroparna.

”Ser” i komplett mörker
I traditionella kameror används så kallade CCD eller CMOS sensorer. Medan värmekamerans sensor är en microbolometer, vilken inte kan ta in ljus utan ”ser” andra våglängder på strålning. Detta är också förklaringen till varför värmekameror kan ”se” genom komplett mörker.
Det som värmekameran avbildar är alltså inte en bild på samma sätt som den uppfattas av det mänskliga ögat, varför det inte går att använda dessa bilder för identifiering. Bilden som visas är i stället en kartläggning av värmeskillnader vilka möjliggör detektion av vad som händer – men inte av personen/personerna som står bakom handlingen.

Brottsförebyggande på skolor
YIT Säkerhet är nu under våren i färd med att installera trygghetskameror på sju skolor i Stockholms län. Syftet med övervakningen är att öka tryggheten, förebygga samt klara upp brott såsom skadegörelse, brand och inbrott. På tre av dessa skolor gäller det traditionella trygghetskameror. På fem av skolorna kommer de nya värmenätverkskamerorna från Axis att installeras, sammanlagt tolv stycken.

- IP baserade värmekameror är en ny produkt på marknaden och fördelarna med dessa är att vi oftast slipper tillståndsansökningar ifrån länsstyrelsen, förklarar Klas Linnerborg, YIT Säkerhet.

- Förebyggande kamerabevakning har blivit allt vanligare. Vår lösning på dessa skolor bygger på att samtliga kameror är uppkopplade via YIT Bevakning Direkt och övervakat av Lindvretens larmcentral. Tack vare tidig detektering kan operatörerna omedelbart skicka ut väktare eller polis till den aktuella platsen, säger han vidare.

Detta innebär att när samlingar sker på områden där det inte är meningen att några människor ska vistas, så ges skolan möjlighet att stoppa ett pågående händelseförlopp. Det kan exempelvis vara inbrott eller vandalism.
- Men kamerorna är bara en del i projektet att trygga skolorna. På YIT ser vi det som mycket viktigt med de mjuka värdena. Redan från början har vi samarbetat med skola, kommun, föräldrar, nattvandrare och myndigheter som polis och räddningstjänst, understryker Klas Linnerborg.

18 mkr för skadegörelse
Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB har ansvaret för den yttre skadegörelsen på förskolor och skolor. Bolaget har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar SISAB 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än 100 000 människor vistas dagligen.

SISAB spenderar stora summor på att sanera klotter, reparera fönster och bygga upp efter bränder. År 2008 kostade skadegörelsen på SISAB:s skolor och förskolor drygt 18 mkr, undantaget kostnader för bränder. En enda brand kan medföra kostnader för samhället på uppemot 50 mkr.

48 skolor har fått värmekameror
Vintern 2009 påbörjade SISAB arbetet med att sätta upp värmekameror – eller termosensorer som de valt att kalla installationen - på de förskolor och skolor som är värst drabbade av skadegörelse. Totalt har SISAB nu investerat 8 mkr i värmekameror på 48 skolor.

Det var när länsstyrelsen överklagade SISAB:s tillstånd att installera kameror med elektronisk maskning på två skolor, som beslutet togs att prova värmekameror under tiden som ärendet behandlades i domstol.

- SISAB:s konsult hittade ett kinesiskt fabrikat, och tekniken har fungerat bra trots kylan som rått under vintern. Sensorerna är kopplade till en monitor i en bevakningscentral. De spelar inte in några bilder, utan är till för att operatören ska kunna skicka väktare till den plats där någon vistas, som inte ska vistas där, förklarar Olle Åberg, regionchef SISAB Söder, och ansvarig för projektet med värmekameror på SISAB.

Projektet med värmekameror är ytterligare ett led i att förbättra SISAB:s förebyggande insatser mot skadegörelse. Målet är att få ned kostnaderna för skadegörelsen till hälften de närmaste åren.

- Vår målsättning är att vi ska fortsätta minska skadegörelsen, så att vi i stället kan lägga pengarna på att förbättra utbildningsmiljön för skolpersonal, barn och ungdomar, säger Olle Åberg.

- Redan ett år efter det att vi satte upp den första termosensorn kunde vi se positiva tendenser i skadegörelsestatistiken. Vi håller på att utvärdera projektet nu under våren, men vi är så nöjda med tekniken så vi kommer kanske att bara använda den i fortsättningen. Om Regeringsrätten ändrar länsstyrelsens beslut så kommer vi kanske att komplettera med traditionella kameror på vissa ställen, berättar han vidare.

Systematiskt arbete
SISAB arbetar systematiskt med att minska skadegörelsen på förskolor och skolor. I det förebyggande arbetet för att försvåra klotter och vandalisering ingår även åtgärder som att byta till okrossbara fönster, montera branddetektion (takfotslarm), rensa gårdar på brandfarligt material och ge engagerade grannar telefonnumret till SISAB:s bevakningsbolag.

- Vi gör också egna trygghetsvandringar i mörker för att själva kunna identifiera otrygga platser, som sedan åtgärdas. Alla dessa samlade insatser har gjort att försäkringspremien minskat med 12,1 mkr under 2009. Dessutom kan vi konstatera att allt detta arbete har sammantaget gjort att den totala kostnaden för skadegörelse har minskat från år 2007 till och med år 2009. Totalt för perioden har skadegörelsen gått ner med cirka 25 procent. Det vill säga 4,6 mkr mellan år 2007 och 2009 på våra förskolor och skolor, avslutar Olle Åberg.

Av Inger Wiklund


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng