Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson öppnade dagen med ett föredrag om sina förhoppningar på vad regeringens utredning av kameraövervakningslagen ska leda. Han berättade att införandet av nya tekniska medel för brottsbekämpning såsom obduktioner, fingeravtryck och DNA-teknik alltid är kontroversiellt i början. Detta är dock allmänt accepterade tekniker idag och Björn Eriksson menade att samma sak kan komma att gälla säkerhetskameror.

– Jag är tämligen övertygad om att det kommer hända väldigt mycket när det gäller kameraövervakningslagen. Balanspunkterna kommer på olika sätt förskjutas.

EU-regler påverkar svensk kameraövervakning
Nästa talare var Susanne Kaevergaard, regeringens särskilda utredare av kameraövervakningslagen, som berättade om arbetet med utredningen. Hon berättade att ett direktiv och en förordning från EU kommer påverka hur den framtida kameraövervakningslagen kan utformas.

– Det här paketet kommer börja tillämpas i Sverige och andra medlemsstater under 2018 och det omfattar all hantering av personuppgifter. Det innebär att det även omfattar den personuppgiftsbehandling som sker i form av kameraövervakning.

Susanne Kaevergaard berättade också att regleringarna från EU gör att utredningen av kameraövervakningslagen kan komma att bli försenad.

Kameror förebygger skadegörelse
Efter utredarens anförande var det dags för säkerhetsforskarna Markus Lahtinen och Benjamin Weaver som berättade om ett pågående forskningsprojekt om säkerhetskamerors effekt i skolor.

– I genomsnittsskolan Malmö så har vi sett en minskad skadegörelse med 40 procent som motsvarar lite mer än tre miljoner kronor som följd av kameraövervakning, berättade Markus Lahtinen.

Säkerhetschefer i behov av kameror
Nästa talare var Michael Englund, säkerhetschef, Ericsson Globe och Tele2 Arena.

– När vi söker tillstånd för säkerhetskameror här använder man praxis frän 1974 då ett café́ ville ha övervakning. Men idag har vi en helt annan hotbild mot Sverige.

även Jernhusens säkerhetschef Leif Svensson höll ett anförande. Han menade att kameraövervakningslagen och dess tillämpning obstruerar möjligheterna till högre trygghet på landets järnvägsstationer, både i stort och smått.

– Jag tror att det är fel att låta länsstyrelser och Datainspektionen ta beslut i kameratillståndsansökinningar. Jag tror det vore bättre om man tillsatte expertgrupper med riktiga säkerhetsexperter – poliser, åklagare – som tillsammans med Datainspektionen kan väga intresset med att få upp kameror.

DI vinner nästan alltid i domstol
Efter det talade Martin Hemberg från Datainspektionen. Sedan kameraövervakningslagen uppdaterades och började gälla 2013 har Datainspektionen granskat närmare 2000 beslut om tillstånd från länsstyrelserna, varav ungefär 10 procent överklagats till domstol. Enligt Marin Hemberg har i princip alla dessa överklaganden bifallits.

Politiker vill se över lagen
Riksdagspolitikerna i den avslutande debatten var eniga om att kameraövervakningslagen behöver ses över.

– Vi behöver se över lagstiftningen när det gäller bland annat offentliga platser, arbetsplatser och skolor, sade Helene Petersson (S).

Miljöpartiet instämde:

– Det är därför regeringen till satt en utredning. I debatten blir det lätt antingen kamera eller ingenting när det finns andra åtgärder. Kameraövervakning skall ske där det är det bästa tillgängliga medlet, sade Mats Pertoft (MP).

även allianspartierna höll med:

– Eftersom tekniken sprider sig fort så måste man göra en översyn. Drönare är bara första steget – det kommer nya prylar, sade Krister Hammarbergh (M).

– Den politiska diskussionen inför lagstiftningsarbetet var att göra det något enklare att få tillstånd till kameraövervakning. Men effekten blev inte som vi tänkt oss, sade Roger Haddad (L).