Nedan listas några av de lagar och förordningar som trädde i kraft den 1 januari 2020 som rör straffskärpningar mot gängkriminalitet och annan brottslighet:

Fortsatt och utbyggd försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål
Sedan januari 2018 har en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål pågått i norra Stockholm. Försöket regleras av dels en tidsbegränsad lag om ett nytt sätt att delge handlingar (tillgänglighetsdelgivning), dels en tidsbegränsad förordning som bland annat anger var försöket får pågå. Ändringarna innebär att giltighetstiden för lagen och förordningen förlängs till utgången av 2022 och att det geografiska området utökas. På så sätt kan försöket med ett snabbförfarande fortsätta och byggas ut till hela Stockholm.

Enklare för brottsbekämpande myndigheter att sätta upp kameror
Kamerabevakningslagen ändras så att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. Myndigheterna ska själva bedöma om intresset av bevakningen väger tyngre än allmänhetens intresse av att inte bli bevakad. Datainspektionen ska utöva tillsyn. Syftet med lagändringen är att förbättra möjligheten att bekämpa och lagföra brott med hjälp av kamerabevakning.

Straffet för mord skärps
Lagändringen innebär att det i straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare.

Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning
Lagändringen innebär att sabotage mot blåljusverksamhet införs som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare skärps straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Stärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda
Lagändringen innebär att det som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, region, Sametinget eller Europaparlamentet.

Skärpt straff för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling
Lagändringen innebär att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skärps dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse, dels genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. Vidare ändras brottsbeteckningen till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag
Lagändringarna syftar till att "säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden". Ändringarna innebär bland annat följande:

• Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas.
• Företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd.
• Samordningen av påföljd och företagsbot bör i första hand ske när företagsboten bestäms (sanktionskumulation).
• Svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott, och möjligheterna att förelägga företagsbot genom strafföreläggande utökas.

Källa: Regeringen