– Skolan är en relativt trygg plats men skolledningarna behöver arbeta mer systematiskt mot mobbning eftersom det är tätt kopplat till det grova våldet, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå.

Det grövsta våldet är ovanligt
Brå har undersökt det grova skolvåldet i siffror och skolans egen bild av hur det ser ut, samt gått igenom den internationella forskningen. Resultaten visar att det grövsta ungdomsvåldet mycket sällan sker inom skolan och att våldsnivån är oförändrad sedan mitten av 1990-talet. När det förekommer i skolan sker det oftast i högstadiet. Vapen finns i en tiondel av de polisanmälda skolvåldsfallen och skjutvapen förekommer nästan inte alls.

En av tio elever som uppger att de utsatts för mobbning har även utsatts för så pass grovt våld att det lett till vårdbesök. Motsvarande siffra bland dem som inte anser sig utsatta för mobbning är en av hundra. Dessutom är risken väsentligt högre att utsättas för våld för de niondeklassare som uppgett att de går i skolor med mycket mobbning.

Skolklimatet viktigast
Genomgången av internationell forskning visar att det är viktigt att skolledningen satsar på att fånga upp information så att man kontinuerligt kan göra en hotbildsbedömning på skolan. Det är något som kräver goda relationer mellan skolans personal och eleverna.

– Det är inte effektivt att leta efter potentiellt farliga elever, utan det gäller snarare att skapa ett bra klimat på skolan så att eleverna går till lärarna eller andra vuxna och berättar när de hör att någonting är på gång, säger Felipe Estrada, enhetschef på Brå.

Brå har identifierat några punkter man anser behöver förbättras inom skolan för att förebygga både mobbning och grovt våld. Det är att tydliggöra skolledningens ansvar för det förebyggande arbetet, att skolorna har hög närvaro av vuxna och tar ansvar för att omgående lösa konflikter som uppstår. Dessutom är det viktigt att ge utrymme till det relationsskapande arbetet.