DENNA ARTIKEL PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN I TIDNINGEN TRYGGARE SAMHäLLE SOM KAN LäSAS GRATIS SOM E-TIDNING HäR.

Terrordåd, amerikanskt presidentval, allvarliga cyberattacker och ett eskalerande gängvåld med flera dödsskjutningar. Det gångna året har varit hektiskt när det gäller säkerhetsfrågor.

Terrorhot inledde
Dagen öppnade med en paneldiskussion på temat "Våldsbejakande terrorism – lägesbild och framåt". I panelen ingick terrorismforskaren Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan, Niclas Andersson, lokalpolisområdeschef i Järva och Anna König Jerlmyr, gruppledare och oppositionsborgarråd för Moderaterna i Stockholms stad.

Magnus Ranstorp började med att berätta om några av terrorplaner som har uppdagats.

– Det finns tecken på att det planerats terrordåd i Frankrike mot Euro Disney, tågstationer och julmarknader. Det är nästan så att vi som detaljstuderar detta har svårt att hinna med i alla planer. De flesta attackerna som vi har sett i Europa har varit fjärrstyrda av IS. De kan alltså sitta i Syrien och Irak eller på andra håll och planera attentat samt kontakta individer runt om i världen.

Niclas Andersson berättade om oron bland befolkningen inom hans eget lokalpolisområde Järva.

– Många känner sig oroliga för att olika personer ska bli radikaliserade och försvinna iväg, sade han.

Samtidigt nämnde han att det hos vissa grupper finns en acceptans för ideologin bakom våldsbejakande islamism.

– Det finns inga siffror på det, men det finns ganska stort stöd för de här ideologierna, fortsatte han.

Anna König Jerlmyr lyfte vikten av personer som arbetar på plats för att styra bort individer från radikaliseringen.

– Det måste finnas vägar bort från radikalisering. Det finns de som är väldigt troende när de radikaliseras, men när jag har talat med civila organisationer har jag hört att det också kan handla om att de får 10 000 kr i erbjudande för att åka ner. Vissa är alltså extremt lättrekryterade, vilket någonstans handlar om ett utanförskap, sade hon.

Säkerhet i Europa och Sverige
Under den andra paneldiskussionen diskuterades det säkerhetspolitiska läget i Europa och Sverige efter presidentvalet i USA. Panelen bestod av Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, Allan Widman, ordförande i Försvarsutskottet (L) och Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på DN.

– Medan Trump inte har någon som helst erfarenhet av internationella relationer har Putin i praktiken styrt Ryssland i sexton år. Han är tränad i underrättelsetjänst och en mästare på att bedra och lura folk. Vad som helst kan hända med de här herrarna, sade Mikael Holmström.

Mycket av diskussionen kom att handla om Ryssland.

– Det är ingen tvekan om att Ryssland förbereder sig för krig. De ställer om sin ekonomi, de fyller upp sina militära förråd och genomför civilförsvarsövningar med miljoner ryska medborgare som deltagare. Den som ägnar en halvtimme åt att titta på statskontrollerade ryska medier förstår också vad jag pratar om – de förbereder sin befolkning på det här, sade Allan Widman.

Mikael Holmström höll med.

– Den ryska politiken går ut på att undergräva EU och Nato, hela det multilaterala säkerhetssystem och den världsordning som vi haft sedan 1945. Det är en mycket medveten kampanj för att underminera detta med alla möjliga metoder och det tror jag inte riktigt vi har förstått, sade han.

Martin Kragh menade dock att en direkt konfrontation mellan Nato och Ryssland inte är sannolik.

– Däremot finns det en rad andra riskområden som är mer problematiska. Det rör postsovjetiska områden och icke-militära hot där tröskeln är lägre för konflikt, sade han.

Digitaliserade samhället
Den tredje paneldiskussionen hade temat "Hur säkra är vi i vårt digitaliserade samhälle?". I panelen ingick Anders Ahlqvist IT-brottsspecialist, NOA, Polisen, Patrik Fältström, chef forsknings- och utvecklingsavdelningen Netnod, åke Holmgren, enhetschef för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig information MSB och Erik Wennerström, generaldirektör Brå.

– I november har vi hittills haft 975 anmälda dataintrång och hur många oanmälda dataintrång vi har är det ingen som vet. Detta innefattar allt från hackade Facebook-konton till massiva DDos-attacker. Det är rätt mycket och det påverkar samhället väldigt mycket, sade Anders Ahlqvist.

Patrik Fältström lyfte hur teknologin skulle kunna hjälpa till i arbetet mot cyberbrottslighet.

– Problemet är att Sverige har fallit från plats två till plats fyrtio i världen när det gäller internetutbyggnad. Det gör att nya teknologier som behövs i detta avseende inte går att använda i Sverige, sade han.

Erik Wennerström berättade om en brittisk studie som visar att en tredjedel av ledarna inom näringslivet räknar med att bli hackade inom de närmaste tolv månaderna, men att bara hälften diskuterade detta på sina styrelsemöten.

– Incitamenten finns inte riktigt där. Det finns exempelvis inget som tvingar mig som GD att i årsredovisningen ta ställning till hur vi har skött oss kring cybersäkerhet under året som gått. Däremot får jag redogöra för att vi inte har kvicksilver i glödlamporna och att fruktkorgarna är kravmärkta, sade han.

även åke Holmgren var inne på att det.

– När det gäller åtgärder mot cyberhot är jag inte säker på att den största bristen är kunskap i många sammanhang. Problemet är att omsätta kunskapen i konkret handling, sade han.

Organiserad brottslighet
Under den fjärde paneldiskussionen vändes blickarna mot den organiserade brottsligheten och dess påverkan på samhället. Paneldeltagarna innefattade Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm, Helene Petersson (S), ledamot i Justitieutskottet och Lasse Wierup, kriminalreporter på DN.

Lasse Wierup menade att många av dagens organiserade gäng i själva verket är relativt oorganiserade. Det har visserligen inspirerats av mer väletablerade kriminella gäng, så som Hells Angels, men har valt bort den rigorösa organisationsstrukturen för att de inte anser sig behöva den. Däremot har de tagit till sig att använda våldskapitalet för att tjäna pengar.

– Därför mycket svårare att förstå vilka som ingår i de här kriminella grupperingarna idag, sade Lasse Wierup.

En annan aspekt som han lyfte fram är att måltavlorna för våldet ändrats.

– De använder våld på ett helt annat sätt än för tjugo år sedan. Då fanns det ändå en sorts hederskodex där man riktade in sig på de som faktiskt var med i leken. Idag är det tyvärr så att man faktisk aktivt vänder sig mot de som inte är med i leken. På senare år har man till och med mördat barn även om det är ouppklarade mord och svårt att veta motiven, fortsatte han.

Ulf Johansson delade Lasse Wierups bild. Han berättade också om hur svårt det är för polisen att jobba i många av de utsatta områdena.

– När vi kommer in många av de här utsatta områdena är det inte sällan så att vi luras in i polisfällor, vilket innebär att vi måste åka tre patruller istället för en, sade han.

även medborgarna i dessa områden drabbas hårt.

– Det är en öppen narkotikaförsäljning i många av centrumanläggningarna. Man gömmer exempelvis narkotika inne på Pressbyrån eller i ICA-butiken och den som äger affären kan inte säga någonting, för så är det bara. Det finns en stark otrygghet på dessa platser, särskilt på nattetid då många inte vågar gå ut och många inte vågar prata med polisen. Det är en allvarlig problembild, fortsatte Ulf Johansson.

När det kommer till åtgärder lyfte Helene Petersson fram vikten av skola, bostäder och jobb. En mer direkt åtgärd var att påföljder för brott bör komma fortare.

– En bra typ av påföljd i vissa fall är avskiljning med fotboja som går ut på att individen får göra sin skolgång och vara ute, men måste vara hemma vid kl. 20 och på helger. Men det är väldigt viktigt att påföljden kommer snabbt. Vi har pratat om jourdomstolar, sade hon.

Samtidigt lyfte hon fram några svårigheter med att införa jourdomstolar.

– Det måste ju vara ett rättssäkert system och väldigt tydligt på vilka områden som vi kan använda detta, men vi tittar på hur vi ska kunna gå vidare med det, sade hon.

Samhällets säkerhetsutmaningar
Den femte och sista programpunkten var hade rubriceringen "Samhällets säkerhetsutmaningar – vilka krav ställer det på våra branscher?". Panelen bestod av Björn Eriksson, ordförande i Säkerhetsbranschen, Kristina Axén Olin, ordförande SNOS, Urban Doverholt, ordförande, Swesec, Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel och Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert Svenskt Näringsliv/Näringslivet Säkerhetsdelegation.

Karl Lallerstedt menade att det är viktigt att stävja organiserad brottslighet innan den får för starkt fotfäste och jämförde med Italien där rättsväsendet inte lyckats trots mängder med resurser. Han ansåg också att Sverige har mycket att lära av andra länder.

– Tittar man på länder såsom Italien och USA som har lång erfarenhet av grov organiserad brottslighet så finns det juridiska möjligheter att bekämpa denna brottslighet som vi inte ens är i närheten av i Sverige. Det är värt att titta på vilka av dessa lösningar som är applicerbara här, sade han.

Per Geijer menade att det läggs oproportionerligt mycket fokus på den grova brottsligheten.

– Man har struntat i mängdbrotten som ju är grogrunden för all grov kriminalitet. Det är också mängdbrotten som drabbar människor i vardagen, som påverkar mig och som får mig att känna mig tveksam till att polisen kommer när det verkligen är på allvar. Här finns det flera problem, exempelvis straffrabatten – att man får lägre straff ju fler brott man begår – och idén om att döma ut böter till folk som inte haft ett jobb på tio år och aldrig kommer kunna betala. Det rör sig om systemfel, sade Per Geijer.

Enligt Kristina Axén Olin är en del av lösningen att avlasta polisen från vissa uppgifter.

– Polisen bör avlastas från vissa enklare uppgifter som exempelvis bevakningsföretag kan göra istället så att poliserna kan ägna sig åt mer åt komplicerade uppgifter, sade hon och menade att även kameraövervakning är ett verktyg som kan understödja polisens utredande verksamhet.

Björn Eriksson var inne på samma spår – att polis och säkerhetsbransch måste samarbeta mer.

– Idag bedriver den privata säkerhetsbranschen både närpolisverksamhet och utredningsverksamhet samt griper och anhåller folk. Det är att dags att börja diskutera vem som ska göra vad, sa han

För de 60-tal åhörare som infanns sig på Framtidsdagen blev det en mycket intressant dag, även om det var en ganska mörk bild av dagens verklighet som målades upp. Samtidigt visade dagen på många krafter som arbetar hårt för att lösa de utmaningar som Sverige står inför. Och det känns i alla fall lite tryggt.