I en författningskommentar förslaget till ny domstolsdatalag skrev regeringen att i "den nu aktuella paragrafen finns en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar för behandlingen av personuppgifter efter tidpunkten för laga kraft. Det kan till exempel röra sig om att begränsa möjligheterna att söka efter personnummer och namn i avgöranden som har fått laga kraft."

Uttalandet fick kritik från SNOS och Svenskt Näringsliv. Kritiken handlade bland annat om att förslaget skulle försvåra för företag och kommuner att undvika att anställa kriminella. Dessutom kritiserade Journalistförbundet förslaget för att minska möjligheterna för journalistisk yrkesutövning såsom granskning av domstolar.

Nu backar regeringen:

"Personuppgifter kommer kunna sökas i fem år från det att en dom fallit. Det är samma tidsgräns som gäller i dag. Det betyder att företag, journalister, myndigheter och allmänhet även fortsättningsvis kommer att kunna söka uppgifter om brott, personnamn och personnummer i brottmål i fem år efter avgörandet. Förordningen ska träda i kraft den 1 januari 2016", skriver Justitiedepartementet.

– Det här är en viktig fråga, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv. Därför är det glädjande att regeringen nu är tydliga med att det kommer vara fortsatt möjligt att söka i domstolarnas register, säger åke Andersson, ordförande för Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS).