I Sverige baseras den grundläggande strukturen för samhällets krisberedskap på den så kallade ansvarsprincipen som innebär att den som bedriver verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Myndigheterna ansvarar alltså själva för att organisationen är riggad för att klara av verksamheten i krissituationer.

Tillämpande av ansvarsprincipen har i veckan kritiserats av Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen och Johan Färm, vd för BRM Europe AB. "Vi menar att principen säkert skulle fungera väl på lokal och regional nivå men att det finns allvarliga risker för haverier på den centrala nivån", skriver de i en debattartikel i Dagens Samhälle och pekar på att relationerna mellan regeringen och de centrala myndigheterna är oklara.

Eriksson och Färm förespråkar att Sverige, som flera andra västeuropeiska länder, bör införa ett centralt ledningsorgan med rätt att ta befälet i vissa situationer. "Sverige behöver en myndighet med ett övergripande ansvar för att samordna samhällets insatser under en allvarlig kris", skriver de och tillägger att ett sådant nationellt samordningsansvar ytterst bör styras av regeringen "lämpligen genom någon handlingskraftig funktion inom Regeringskansliet".

Försvarsministern svarade
Nu har försvarsministern Karin Enström (m) svarat på Eriksson och Färms kritik. "Ett system där en central funktion tar över ledningen av den operativa verksamheten kan leda till att viktiga aktörer avvaktar med att agera och därmed riskerar krisen att förvärras" skriver hon i Dagens Samhälle.

Vidare menar hon att ansvarsprincipen ger "incitament för en aktör att i sin verksamhet inkludera riskhantering och att förebygga krissituationer" och betonar att det råder politisk enighet bland de åtta partierna i Försvarsberedningen om att "ansvarsprincipen ska fortsatt utgöra grunden för Sveriges krisberedskap".