Tillgång till skjutvapen utgör många gånger en förutsättning för att grova våldsbrott ska komma till stånd och en uppkommen våldssituation riskerar att få betydligt allvarligare följder om skjutvapen förekommer. Att motverka att skjutvapen kommer till brottslig användning är en angelägen fråga för regeringen. Därför föreslås nu ändringar i straffbestämmelserna så att en skärpt syn på allvarliga vapenbrott ska få genomslag.


Regeringens förslag innebär bland annat att:

- Det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Som en konsekvens av detta höjs det högsta straffet för vapenbrott av normalgraden från fängelse i ett år till fängelse i två år.
- Exemplen på när ett vapenbrott kan vara grovt görs mer allmängiltiga. Bland annat ska det beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art.
- Det införs en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott med straffet fängelse i lägst tre år och högst sex år. Vid bedömningen av om ett vapenbrott är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om gärningen har avsett stort antal vapen.

Dessutom föreslås att ett nytt system med auktorisationsförfarande införs för prövningen av skyttesammanslutningar. Endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för tillstånd till innehav av vapen.

Det föreslås också att tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen även ska omfatta bland annat airsoftvapen som drivs av gas. Vidare föreslås att tidsbegränsade vapentillstånd ska fortsätta gälla även efter tillståndstidens utgång under den tid då prövning av förnyat tillstånd pågår.

Lagändringarna i fråga om straffbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 2014 och övriga lagändringar den 2 januari 2015.